- Project Runeberg -  Skandinaviska nordens ur-invånare / Andra delen. Bronsåldern /
19

(1838-1872) [MARC] [MARC] Author: Sven Nilsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bronsåldern ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

19

hörde kulten, kunnat och måst sprida sig, isynnerhet till trakter der kulten (reli-
gionen) varit lifligt omfattad, hvilket synes hafva varit fallet i de sydöstra delarna
af Skåne. Och der man till Baals ära anställde fester, lika de Canaaneiska, hafva
äfven offer till hans ära kunnat och måst anställas.

Jag anser visst icke att dessa små skålvagnar varit gjorda samtidigt med de
Salomonska — kanske förr än dessa, kanske senare — icke heller att modellen för
dem blifvit tagen af de Salomonska i Jerusalems tempel; men jag är förvissad att
de alla, så väl de förra som de senare, blifvit gjorda efter samma modeller och
att dessa modeller funnits i templen i Phenicien förr än de tillverkades i Jerusa-
lem "); och att således äfven dessa, hos oss påträffade skålvagnar, bevisa att den
från Tyrus utgående Baalskulten spridt sig ända till vår Nord ”").

Vi kunna tillägga åtskilliga ännu qvarblifna spår efter soldyrkan här i Nor-
den, hvilka bevisa att Baal länge varit nationalguden, åtminstone i de sydliga trak-
terna af landet. Men innan vi gå längre i våra undersökningar, önskar jag att få
fästa mina läsares uppmärksamhet på ett par satser, hvilka efter min öfvertygelse
kunna och böra betraktas som ethnologiska axiomer. Den första är att hvarje re-
ligionsförändring hos ett folk är egentligen religionsblandning; ty den införda religio-
nen, den nå genom öfvertygande skäl meddelas, eller genom eld och svärd påtru-
gas, kan icke ur folkets innersta på en gång upprycka alla de fina rötter, hvarmed
den förra var fastgrodd; dertill fordras otaliga generationer, kanske årtusenden in-
nan det låter helt och hället verkställa sig.

Den andra ethnologiska satsen är att hvarje qvarlefva efter en förstörd religions-
kult blir vidskepelse. Ingen vidskepelse har kunnat af sig sjelf och isoleradt upp-
komma. Då den uppkom och länge derefter, var den tro och tillhörde en gifven

") Senare forskare hafva bevisat att till och med sjelfva templet, som byggdes af phoniciska bygg-
mästare, blifvit inrättadt på samma sätt som de phoeniciska, och att dessa åter erinra mycket om. de
egyptiska. Jemf. Movers die Phenizier I, p. 58, 673.

Innan jag lemnar detta ämne, kan jag ej underlåta att omnämna följande: Herr J. M. Kemble har i
British Archeologia XXXVI, p. 449—J369 beskrifvit åtskilliga bronsvagnar, äfven den som funnits
vid Peccatel: men han har sammanblandat vagnar af helt olika former, som påtagligt varit begagnade
för olika ändamäl, och han synes icke hafva haft något begrepp om ändamålet med den Peccatelska
kittelvagnen, der kitteln påtagligt är hufvudsak och icke de förmodade fogelhalsarna, som dessutom
äro mycket problematiska. Vid den Skånska bronsvagnen äro dessa uppståndare något olika och kunna
kanske bäst förklaras i öfverensstämmelse med andra figurer från samma tid, såsom egyptiskt-phoenici-
ska symboler. $Se sid. 17.

Kemble synes, utan att ana det, hafva kommit sanningen på spåren då han, i det drifna brons-
arbetet i kitteln, tyckes upptäcka likhet med etruskiskt arbete. Ty man vet att etruskerna voro Phoe-
nicer och att den konst, de utspridde i Italien, hade med Phoenicer kommit från Egypten"), Att
kitteln ej var ett tyskt arbete, hade Hr Kemble ej behöft säga, och ej heller sagt, om han anat att
den var sannolikt flera hundra år äldre än Tacitus, på hvars tid så väl Tysklands, som hela vestra
och norra Europas invånare ännu lefde i ett mer eller mindre halfvildt skick, och tillverkade säkert
inga drifna bronsarbeten.

") Jemf. Röth, Geschichte u. abendländ. Philosophie I, p. 92. — — nach Italien hinäber, wo ihr Einfluss noch bis

zur späteren geschichtlichen Zeit in dem etruskichen Stante sichtbar war, dessen cigenthämliche segyptisch gefärbte
Kultur doch wohl hauptsächlich durch diese phoenikischen Pelasger vermittelt war,

.
dd

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Oct 13 04:12:20 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nordensu/2/0031.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free