Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bronsåldern ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30
anses utmärka makt, herrskarevälde. Om de romerska augurernas lituus har sin
upprinnelse från samma källa, lemnas åt andra att undersöka >).
Har slutas de symboliska figurerna och de historiska taga sin början. På de
två följande stenarna N:o 7 och 8 börjas och fortsättes berättelsen om den histori-
ska tilldragelse, för hvars framställande minnesvården egentligen synes hafva blifvit
ristad. Meningen dermed är så tydligt framställd, att den ej gerna kan missförstås.
Också har denna del af monumentet en och annan gång blifvit temligen riktigt
förklarad. |
Efter den strid som på första
och andra stenen antyddes, följer
här på 7:de och 8:de, segerfesten,
efter den tidens sed, med thy åtföl-
jande menniskoofter af krigsfångar.
Om vi fortsätta vår undersök-
ning i den ordning vi börjat den,
så träffa vi figurerna efter händel-
sernas naturliga följd.
Först se vi på 7:de stenen se-
graren på sin triumfvagn, dragen
af hästar. Framför dessa går en
8. 7. man med lyftadt svärd och förer
fångar med bakbundna händer. Framför dessa gå (på 8:de stenen) musikanter, som
blåsa i krumböjda stridslurar, alldeles af samma form som dem vi ännu stundom
träffa från bronsåldern, i torfmossarna i södra Skåne, och hvaraf jag låtit afteckna
en på planchen 17?) Framför dessa går en man, som i den lyftade handen hål-
ler någonting rutformigt, af hvilket jag ej kan gifva en nöjaktig förklaring; men
att det ej är utan betydelse finna vi deraf, att en alldeles dylik figur står på N:o 7
i nedersta raden. Framför denna (på 8:de stenen) se vi figuren af en Baalsprest i
en vid klädnad, tillbunden och förkortad genom en gördel, och efter benens staäll-
ning synes han vara dansande. Det är den första figur, vi träffat med synbart vid
klädnad, men också den enda som ej är krigare. Alla de andra föreställas med
korta åtsittande kläder, sådana de gingo i striden. Framom denna dansande Baals-
prest stå 2:ne andra figurer, som tyckas slå på något musikaliskt instrument, san-
NES
”) Det är märkvärdigt att se under huru många olika former soldyrkarna framställa föremålet för sin
dyrkan. Här hafva vi sett tre symboliska figurer af solen: käglan, hästen, hjulet. Vi sakna en, nem-
ligen ormen, under hvars bild många Orientens folk, och bland dem Phoenicerna, dyrkade solen. Jemf.
Badger a. st. sid. 370.
"’) Denna stridslur, som förvaras i min f. d. samling vid Universitetet i Lund, är i form af ett ur-oxhorn,
gjuten och sammansatt af flera i hvarandra gripande stycken. Den synes mig vara till tiden äldre
än den Köpenhamnska, afbildad i Worsaaes Nordiske Oldsager, pl. 40, fig. 201. Detta skulle då an-
tyda att Kiviksmonumentet hörer till en äldre tid af bronsperioden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
