Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bronsåldern ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
38
vist, behöfver möjligheten knappt bevisas. Dock skall jag försöka att besvara äfven
dessa frågor. |
Af historien känna vi att Phenicerna voro forntidens rikaste och mäktigaste
handlande folk. Om vi nu med dem jemföra nutidens rikaste och mäktigaste hand-
lande folk, och underrätta oss om sättet för dessas verksamhet, så torde vi tydli-
gast kunna fatta beskaffenheten af Phenicernas handelsverksamhet, äfven i den
Europeiska Norden.
Likasom de förra, utsände äfven dessa senare sina handelsflottor i alla rikt-
ningar, för att uppsöka nya källor för erhållande af råämnen för sin handel och
nya afsättningsorter för sina fabrikater. Enligt tidens sed voro skepparena sjelfva
handlande, och egare både af fartyg och last. De anlände till förut obesökta ku-
ster, och der det ansågs lämpligt, anlade ’de faktorier eller små kolonier, och från
dessa stamhåll utsändes missionärer bland de vilda eller halfvilda invånarna, med
hvilka de ville drifva byteshandel; ty redan i forntiden begrep iman, att om man
kunde lyckas att bland dessa råa barbarer införa sin religion, så skulle man lättare
med dem komrmna i handelsförhållanden och måhända äfven lättare underkufva dem.
Att detta varit fallet och att det verkligen lyckats, se vi af de talrika spåren efter
Phenicernas kultur och kult, i alla de länder, hvilka deras gudar, såsom det heter,
genomtågat och underlagt sig.
Från ostkusten af Medelhafvet, der de i Sidon och Tyrus hade sina hufvudsäten,
anlade Phenicerna sina kolonier först på öar och kuster i den östra afdelningen af
detta haf, ända till sydligaste Italien, Sicilien och motsvarande udden af Afrika, der
de, till en början, lära ansett gränsen hafva varit för detta haf”?). Dock hafva de
under en mycket gammal tid, och före all till oss framkommen historia, genomseg-
lat sunden vid Sicilien och utsträckt sin verksamhet äfven i den vestra delen af
Medelhafvet, der de anlagt sina kolonier på öarna och på kusterna af norra Afrika,
Spanien och Frankrike. För att underlätta seglingen genom de trånga sunden och
de stundom svåra inloppen till deras kuststäder, hafva de byggt vårdtorn och fyr-
båkar, hvaraf minnet bibehållit sig äfven in i den historiska tiden, och dessa kunna
måhända hjelpa oss att uppleta spåren af den vag, dessa seglare tagit. Vi skola
derföre i korthet uppehålla oss vid detta ämne.
Nämnda vårdtorn voro, enligt Redslobs undersökningar, af två slag, dels för
att leda seglarena om dagen, dessa voro hvita stenpelare, byggda antingen af hvit
marmor eller öfverkalkade; dels för att vägvisa om natten. Dessa voro torn på
hvilka stod bilden af Baal, med utsträckta armar, med hvilka han sades utpeka vä-
gen för seglarena, och med upprättstående händer, på hvilka bloss varit upptända
”) G. M. Redslob Thule sid. 2, 6. Om det så förhåller sig, att dessa trakter för dem utgjort det ytter-
sta Vestern, d. ä. varit deras Hesperien, hvilket lokalnamn förlorar sig i sagans dunukel, si synes
Hesperiens trädgårdar hafva legat på Sicilien, och deras gyllene äpplen hafva varit de samma, som
derifrån ännu årligen tillföras oss, under namn af apelsiner och pomeranser.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
