Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bronsåldern ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CJ
likasom på den Rhodiska kolossen, för att lysa dem mellan klippor och blindskär.
På 25:te sidan hafva vi gifvit figur af en Carthaginensisk votivtafla, föreställande
den ljusbärande Baal med utsträckta armar och uppåt riktade händer, och vi vilja
här endast tillägga, att den p. a. st. meddelade förklaringen, att den som gifvit
votivtaflan, var utan tvifvel en seglare, som genom den ljusbärande gudens ledning
blifvit räddad från skeppsbrott någon mörk natt, och som härigenom hembär honom
sin hyllning. Denna tafla, ehuru af rå tillverkning, visar att puniska folket, ty
skepparen tillhörde detta, ägde en religion och trodde på en vårdande högre makt
och att de voro tacksamma mot denna makt, som de under bilden tillbådo ").
Sådana torn med Baals bildstod kallades af Grekerna Herakles-, af Romarena
Herculis stoder, ty den pheniciske Herkules, d. v. s. Baal, var Tyrus’ skyddsgud.
Det finnes spår efter dessa vårdtorn hos Grekiska och Romerska författare. Strabo"")
omtalar att invånarna i Rhegium satte i sundet vid Sicilien en pelare, (ett slags
småtorn), midt emot det så kallade Peloros torn. Detta namn är, enligt hvad D:r
Redslob (Thule p. 7) visat, puniskt och bokstafven b, såsom ofta sker, förbytt till p,
samt grekiska ändelsen os tillaggd. Tornet hette således egentligen Bel-or eller Baal-or
som på pheniciska skall betyda ljusets herre. — Äfven omnämner Strabo p. a. st.
Philzenernas altaren, (gråaivwr Bwuoi) mellan Syrterna. — Plinius omtalar. (Lib. II.
k. 73) Hannibals torn (sannolikt stod der Herculestorn) i Afrika och Spanien, och
att på dem upptändes eldar på b:te timman af dagen.
Hr D:r Redslob har funnit att sådana pheniciska s. k. Hercules stoder beskrif-
ves af Arabiska Geografen Ibn-el-Wardi (Margarita mirabilium ed. Tornberg). Der om-
talas på flera ställen sådana stoder, hvilka Abraha Dhulmenar byggt (på blindskär) i
sjelfva vattnet. Den ena sträcker handen ut, för att uppfordra seglaren att vända;
den andra visar på sig sjelf, för att varna skepparen att hålla stilla o. s. v. ++).
’) Om vi med dessa, till utförandet råa, men till innehållet religiöst vackra taflor, inhuggna af Baals-
dyrkare, jemföra de likaledes råa hällristningarna, inhuggna på våra berg af Odins- och Thors-dyrkare
under vikingatiden, så sc vi der helt andra uppträden: vilda strider, mord och rån, förbrytelser af
den mest kränkande art, och framställningar af den mest djuriska råhet. Jemf. Skandinaviens Häll-
ristningar af ÅA. E. Holmberg, Vi skola då måhända ej finna besynnerligt att Balder, jemförd med de
andra -Wallhalla-gudarna, kallades den fromme guden. Vi vilja tillägga: Balder kallas i sagan den
hvite guden deraf att bans prester voro hvitklädda. Han kallas den fromme guden derföre att hans dyr-
kare ej voro så grymma som den ojemförligt råare Odinskultens anhävgare, hvilka ristade örn på den
fallne fiendens rygg, och nedkastade fångar att långsamt dödas på träspetsar; eller som de lika så
grymma Thorsdyrkarna, hvilka bredvid gudahuset hade den hemske Thorsstenen, på hvilken de bröto
ryggen på de menniskor, som skulle offras (Islands Landnama &c.). Baldersdyrkarena offrade väl äfven
menniskor, men det skedde genom att döda dem med ens, utan att förut plåga dem. På Skandina-
vien har jag ej funnit ett enda spår efter Molochskulten.
"’) Lib. III, kap. 5, Paris. edit. I, p. 142.
”") Se vidare Redslob p. 7—8, der detta ämne är utförligare behandladt. Jag har ej Professor Torn-
bergs öfversättning till hands. Jag anser mig derföre böra, för tydligheten skull anföra ett hithörande
ställe hos Redslob sid. 9. ”Ibn-el-Wardi sagt es ausdrächlich dass sie (die Bildsäulen) auf die Säulen
gestellt worden sind, um den Seefahrern die nöthigen Winke und Fingerzeige zur Vermeidung der
Gefabr zu geben. Geschehen zoll dieses sein durch die bedeutungsvolle Weise, in welcher sie ihre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
