Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bronsåldern ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
42
Således kunde äfven, enligt Bunsen, de Phenicer hvilka blifvit utdrifna ur
Egypten 1540, derefter infalla i Spanien och derifrån (Turditanien och Tarsis) drifva
handel på Egypten, långt före Mosis uttåg 1320.
Strabo kallar dock de Phenicer, som innehade Spanien, Tyrier, och han be-
rättar (L. XVII, 3, 15, p. 706) att det lyckats dem så väl, att anlägga sina kolo-
nier, både de som i Iberien finnas inom som utom Herkulis stoder (således äfven
vid Atlantiska hafvet) att de ännu innehafva bästa delen af Europa, på fasta lan-
det och närliggande öar.” Movers (2, 2. p. 620) tror att Strabo haft dessa under-
rättelser från Posidonius, och att de äro pålitliga. Äfven berättar Varro att Phe-
nicerna invandrat i hela Spanien. — D:r Redslob anför i sin Afhandl. TJude, 2:dra
kap. åtskilligt hithörande. Han antager att Phenicernas handelsresor från Medel-
hafvets öar och kuster, der de på många ställen inrättat sin handel, gått tvärs ge-
nom Iberien och Gallien på de stora floderna, som hafva sina utlopp i Medelhafvet,
och de som löpa ut i Atlantiska hafvet och att handelsvarorna blefvo på kort väg
förda öfver land på dessa floder. Detta instämmer så vida med Strabo att han an-
för (V. B. 1 kap.) att Gallien är genomskuret af segelbara floder, på hvilka handels-
varorna lätt kunna öfverföras från det ena hafvet till det andra, så att man blott
på korta sträckor behöfver föra dem öfver land; längsta vägen föras de på floder
fram och åter. I detta hänseende har Rhodanus företräde.” Ej långt från utlop-
pet af denna flod, Rhone, ligger Marseille, som af Grekerna kallades Massalia, af
Romarena Massilia. Der har stått ett Baalstempel ") äfvensom ett annat helgadt åt den
Ephesinska Diana, d.v.s. Astarte, och Strabo intygar att hon var i lika så stort an-
seende i Massalia som i sjelfva Ephesus. Det synes således påtagligt att ’Massalia
egentligen var ett pheniciskt nybygge, hvilket också framdeles skall ädagaläggas. —
Äfven anför Redslob bland phöeniciska nybyggen, Tortosa, vid mynningen af Ebro.
Förf. söker ådagalägga att den pheniciska handelsvägen med Britannien gatt på
denna flod upp till Viana på gränsen mellan Navarra och Castilien, och att stället
förr hetat Diana, efter en hennes helgedom derstädes. Vidare antager förf. att för
de handelsvaror, som kommo från England för att gå till Medelhafvet, voro stapel-
platserna på kusten vid Santander och Bilbao. Nära detta senare stället nämner
han den gamla hamnen Amanus, som han tror vara pheniciska Hamman (solstod)
och att namnet Bilbao finnes på Celtiberiska mynt. Redslob p. 18.
Således veta vi att Phenicier länge uppehållit sig i Spanien och vi träffa dem
äfven vid Spaniens nordkust. Från denna kust af Spanien, eller vestkusten af Frank-
rike, var det lätt för dem att komma till Scilly-öarne, hvarifrån de redan under
de äldsta tiderna hemtat tenn för sin handel.
Att de verkligen drifvit handel på Scilly-öarna, som af Grekerna kallades Tenn-
öarna (Koeoowteoides »ijoor), derom underrättas vi på flera ställen af Strabo, som i
”) Man har mynt, slagna i Massalia, med solguden Apollos (sål. Baals) bild på ena sidan och ett fyr-
ekrigt hjul på den andra. Se Akermans Ancient Coins XVI, fiv. 1 och 2.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
