Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bronsåldern ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
43
detta hänseende bör kunna anses pålitlig, helst han haft tillgång till flera äldre käl-
lor, grekiska och måhända äfven puniska, som för oss gått förlorade. Han berättar
att Gaditanska Phenicer varit de första som besökt Kassiteriderna (p. 146, 2), och
då han på samma gång nämner att de ligga i öppna hafvet, i norr från Artabrer-
nas hamn, äfvensom på ett annat ställe, att de ligga midt emot Artabrerna; så sy-
nes högst sannolikt att Phenicerna, då de besökte dessa dar, utgingo från Artabrer-
nas hamn. Det kan då vara af intresse att veta hvar denna hamn var belägen:
Artabrerna bodde i de nordvestliga delarna af Lusitanien, kring den i hafvet ut-
skjutande udden Nerium. Denna udde är nuvarande Cap de finis terre, den nord-
vestligaste udden af Spanien. Harifrån seglade de ut till Tennöarna. Och det var
Gaditaner som först gjorde denna färd. Gaditanerna voro invånare i Gades (Tå Te-
decioc), hvilken stad var avlagd från Tyrus, i en uråldrig tid, som förlorar sig i sa-
gans dimma. Eljest uppgifves Gades, det nuvarande Cadiz, vara anlagd 1068 fi. Chr. ”),
Enligt ofvanstående uppgift, kunde således Phenicerna från Gudes hafva bör-
jat sin handelsverksamhet i England och öfriga vestra Europas kusttrakter kring
ett tusende år före Christi födelse. Likväl finnes anledning att tro, det de mycket
förr drefvo handel på vestra Europa. På sid. 41 har blifvit ådagalagdt, genom ädel-
stenen Tarsis, att de redan i en förmosaisk tid haft anläggningar i Spanien och sid.
24 har omnämnts, att sedan Phenicerna blifvit fördrifna ur Egypten, spriddes de till
många trakter och kommo då äfven till Spanien. Jemf. sid. 38. Dessutom vill jag
erinra att Professor Movers’ lärda undersökningar fört till det resultat, att allt tenn i
handelsgebitet kring Medelhafvet, ända in i det inre af Asien och anda till kusterna
af Röda hafvet, har kommit från det vestliga Europas länder. Movers III. s. 62.
Detta har blifvit bestridt af det skäl att grekiska benämningen på tenn (Keooiteoos)
förekommer i Sanskrit, der tennet kallas kastira. Men andra hafva ådagalagt att
denna benämning kommit genom grekiska handeln till Indien och på det sättet i
Sanskrit-språket. Jemf. Movers 63, äfven Weber: Indische Skizzen. Då man nu äfven
känner att all brons utgöres af en blandning af koppar och tenn, och att man i rui-
nerna efter det gamla Thebe, och andra egyptiska städer funnit husgeråd af brons
med stark tillsats af tenn, så måste handeln mellan Egypten och vestra Europas tenn-
länder gå längre upp i tiden; än man måhända föreställer sig. Ånnu mer: Leyard har
funnit, vid utgräfningar i Ninive, brons icke blott af den vanliga legeringen med 10
delar koppar och 1 del tenn; utan han har äfven iakttagit att i ringklockor har man
vetat att tillsätta mer tenn, 142, för att göra malmen mer hård och klingande,
hvilket synes förutsätta en redan långvarig erfarenhet och öfning att gjuta brons.
Om nu tennet äfven i Ninives och Egyptens brons, såsom Movers utforskat, förutsät-
") Det förtäljes af Strabo L. III, cap. 5, & 5, p. 141, att Tyrierna blefvo genom ett orakel uppmanade
att anlägga en koloni vid Herkules stoder. Men de i detta ändamäl utskickade kunde icke finna nå-
gra Herkules stoder vid sundet, nuvarande Gibraltars sund, och sannolikt hafva der aldrig funnits några.
De för 3:dje gången utsände seglade genom sundet och anlade Gades.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
