Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bronsåldern ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
48
nästan som en pung, då han märker att någon lax står deröfver. Detta fiske kan
endast verkställas om dagen och idkas blott af Strilerna, som bo i tråkten vid Ber-
gen och som sägas hafva mycket egendomligt i sina plägseder. Denna deras fiske-
method, så egen den här i Norden synes, är således alldeles den samma, som, en-
ligt Grekiska författares beskrifning, i forntiden idkades på flera ställen vid Medel-
hafvet af Phenicerna, och ännu idkas af deras efterkommande vid Bosforen.
På grund af dessa jemförelser, anser jag mig kunna med visshet antaga, att Phe-
nicer idkat laxfiske på vestkusten af Norge i trakten af Bergen. Att de äfven känt
Lofodens verldsbekanta fiskerier, anser jag kunna styrkas af flera spår efter Bal och
Balskult, som möta oss i dessa trakter. Det var här, vid Lödingens prestgård på
Hindoe, hvilken skiljer sig blott genom ett smalt sund från Lofoden, som von Buch
såg Balsfesten firas, och några mil nordost derifrån, söder om Tromsöe, träffa vi
en Balself och en Balsfjord, hvilka namn knappast kunna anses vara tillfälliga. Vi
hafva äfven i Skåne, ett Balsberg i Christianstads Län och ett Baldringe i Malmö Lan.
Sedan vi nu, som det vill synas mig, genom tillräckliga och säkra bevis, åda-
:galagt att Phenicer i södra, vestra och nordvestra trakterna af Skandinavien lemnat
spår af sin religionskult, sina fabrikater och sin fiskemethod m. m., så torde nu i
ordningen följa att besvara frågan, om Phuönicerna sjelfva besökt vår Nord, eller
de saker som från dem härstamma, blifvit oss tillförda genom mellanliggande folk
af germanisk, icke semitisk stam? För att besvara denna fråga, beder jag fa an-
moda läsaren att besöka något antiqvariskt Museum, der bronssaker från forntiden
"förvaras. Bland dessa träffas, utom annat, äfven armband af brons eller guld, an-
tingen enkla breda och hela, så att de ej kunna öppnas, eller ock spiralformiga,
gjorda af trinda guldtenar. I begge fallen äro de så små, att de omöjligen kunna
trädas öfver handen upp på handlofven af något fruntimmer af den menniskostam,
som nu bebor vestra och norra Europa. De mäste således hafva blifvit gjorda till
och begagnade af helt andra händer än af germanisk stam. I samma samlingar se
vi äfven bronssvärd med så korta handtag att de omöjligt kunnat gripas om och
begagnas af någon fullväxt hand af något af de folk, som nu bebo det norra eller
vestra Europa. De äro i allmänhet ej mer än 21 tum (55 millim.) långa och kunna
ej omgripas mer än på sin största höjd af 3 finger, af en vanlig karlhand. De
hafva således aldrig kunnat begagnas af den folkstam, som nu bebor det land, der
de finnas i jorden. Vi måste således annorstädes söka en folkstam med så smala
händer, att den i forntiden här kunnat begagna dem. Det enklaste vore att söka
denna bland Phenicerna, från hvilka, efter hvad vi sett, Balskulten och mycket an-
nat kommit hit. Men så vidt jag vet, har denna folkstam blifvit skingrad at olika
häll och bortsmält bland andra nationer. Möjligt skulle det vara att träffa bevis-
ligt pheniciska svärd från något bataljfält. D:r Wilde nämner att på fältet vid
Cann&e, der Romarena ledo ett förfärligt nederlag af Carthaginensiska generalen
Hannibal 216 f. Chr. skall finnas korta bronssvärd, alldeles som våra jordfynd, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
