Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bronsåldern ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
51
någon enda bit af en tenntacka eller koppartacka. Detta bevisar äfven, enligt mitt
förmenande, att denna kulturperiod icke varit så helt och hållet inhemsk eller så
allmän, som nan velat föreställa sig; och de fynd af flintsaker som ofta träffas till-
sammans med bronssakerna, och det till och med uti, efter utseendet, höga perso-
ners grafvar, bevisa att bronsvapnen dock alltid utgjort lyxartiklar, som aldrig be-
gagnats af massan af folket. Denna har väl kunnat mottaga den införda religio-
nen, utan att få del af den införda lyxen. |
Den andra omständigheten som förtjenar vår uppmärksamhet är att, efter hvad
man uppgifvit, legeringen är något olika i de skilda länderna, der bronssaker fin-
nas i jorden, äfvensom att siraterna äro olika. Detta bevisar icke hvad man der-
med velat bevisa, att ej hela denna kulturperiod ursprungligen utgått från samma
land, utan att den under sin utveckling gestaltat sig olika efter den olika smak,
som kommit att göra sig gällande i de skilda länderna. Och att åtminstone vår
Skandinaviska bronskulturperiod, hvilken jag här söker att afhandla, härleder sig
från Örienten, kan slutas deraf, (som vi ofta nämnt) att vi kunna följa siraterna
ända till Phenicien och Egypten. Nu uppkommer den frågan: hvar stodo de smält-
ugnar, der kopparen och tennet smältes sammans till brons? Att de ej stått i Skan-
dina vien, är klart af hvad ofvan anförts, att metallen redan var hopsmält och blan-
dad då den kom hit. Icke heller hafva de stått i Britannien; ty Cesar säger ut-
tryckligen att den brons, som ännu på hans tid begagnades i Britannien, blifvit ut-
ifrån dit införd. Bell. gall. V. 12. Men hvarifrån den kommit dit, säger han icke. Var
det från Gades eller något annat ställe i Spanien? Var det från Massilia? Vi veta
det icke, men omöjligt torde ej vara att få veta det, sedan frågan blifvit väckt.
Innan vi skrida till en förklaring af alla föreliggande fakta, vill jag ännu er-
inra om följande. Vi kunna föreställa oss att från de Phenicer från Tyrus, som
efter hvad vi veta, bosatt sig i Gades och på många andra ställen i Spanien, han-
delsexpeditioner blifvit utsända längs vestkusten af Europa, och att de nedsatt sig
och inrättat faktorier på de ställen, som de funnit vara passande. Detta är val
också obestridligt. Men nu uppkommer den frågan: på hvilken bildningsgrad stodo
Skandinaviens invånare vid tidpunkten af dessa främlingars hitkomst? Denna fråga
kunna vi besvara. Vi veta att före bronsen fanns ingen metall här i landet, och
att sluta från dåvarande invånarnas qvarlåtenskap, hade de inga andra redskap och
vapen än af sten, ben och trä. Således stodo de på en wmycket låg bildningsgrad
och voro hvad vi kalla vildar eller halfvildar. Detta är ju äfven ovedersägligt.
Om vi nu genom resebeskrifningar, eller trovärdiga och erfarna skeppskapte-
ner, söka inhemta underrättelse om vilda folkslag och deras beteende då ett han-
delsskepp anländer till deras kust, så underrättas vi att vildarna lefva stamvis i
större eller mindre horder under en chef, som, med eller utan underordnade che-
fer, styr hela horden med oinskränkt makt. Vidare erfara vi, att då ett handels-
skepp först anländer till kusten, äro vildarna i början misstänksamma, visa sig rädda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
