Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bronsåldern ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
56
vid skelettet af den, de såsom stridsvapen tillhört. Sid. 66 en vacker bronsdolk
och i samma hög tva flintinstrument. Sid 68 en stor bronsdolk m. m. och 69,
tillsammans med dessa, talrika fragmenter af kalcinerad flinta. Se vidare sid. 74,
96 0. 8. v.
Många andra data kunde anföras, men dessa torde vara tillräckliga för att
bevisa att stenvapen blifvit begagnade jemte bronsvapen; ja vi finna aldrig hos oss
i Sverige något enda kastvapen (knappt en pil) af brons.) Dessa äro alltid af
flinta och sådana ligga, som vi sett, tillsammans med prydligt arbetade bronsva-
pen, hvilka tydligen tillhört en Chef. Då nu till och med Cheferna begagnat sten
till en del af sin beväpning, är det ju påtagligt att manskapet haft vapen endast
och allenast af sistnämnda ämne.
Hvad nu beträffar uppgiften att sedan stenåldern genomgått hela bronväl-
dern, har den sträckt sig långt in i jernåldern, så kan äfven denna ledas i bevis.
— Om vi först betrakta Hällristningarna i Bohuslän,””") hvilka påtagligen tillkom-
mit under jernåldern och framställa scener ur det barbariska och råa vikingalifvet
i 8:de eller 9:de seklet, så finna vi, bland obestridliga jernvapen, lika obestridliga
stenvapen i kämparnas händer. Exempel på de förra se vi uti
hvarje svärd, som är aftecknadt; bevis på de sednare träffa vi säkrast
bland yxor och klubbor. Sådana äro, bland andra, de stridsyxor, hvilka
de två till venster stående kämparna, på Tab. 6 & 7 fig. 17 (meller-
sta gruppen), lyfta mot hvarandra. På samma sätt väpnad är äf-
ven kämpen, som :här föreställes. Han har svärd vid sidan och ändå
en stridsyxa af sten i hvardera handen, hvilket synes lemna stöd
åt Holmbergs åsigt, att de äro så kallade kastyxor.””"") Stenyxor
af samma form träffa vi någon gång, hvilka tydligt varit borrade
) Detta kommer deraf att bronsen var mycket kostbar. Orsaken dertill var åter den, att det fordrades
tenn för att göra brons, och vi veta, genom säkra uppgifter från forntiden, att tenvnet stod i särdeles
högt pris, just derföre att det utgjorde enda medlet, hvarigenom man kunde skaffa sig eggvapen och
andra skärande verktyg på en tid, då man ännu icke förstod att härda jernet till stål; ty kopparen
kunde ej användas till eggvapen, utan att ha blifvit härdad genom legering med tenn. Dertill kom
att Phoenicerna, som innehade all handel på Vestern der tenn erhölls, ”) förde det mesta till Indien,
der de för denna metall tillbytte sig perlor och juveler. Movers 3: 1 p. 64 n. 169; p. 65 n. 74,
efter Plin. L. XXXIV 48 (sista raden).
"’) Jag har besett en stor del af dem i sällskap med A. E. Holmberg, som sedan öfver dem utgifvit ett
förtjenstfullt plauche-verk: Skandinaviens Hällristningar af A. E. Holmberg. Stockholm 1848.
""") Ha sådana blifvit använda, så måste skafthålet ha suttit på midten, såsom här; ej som på mina skaft-
kilar der det sitter längst upp vid öfra ändan, och hvilka säkert icke kunde användas som kastyxor, utan
som kilar att drifva in i träet medelst slag af en klubba, och efter sådana slag äro också märken.
") Sid. 43 har efter Movers die Phoenizier 3. 1 p. 62, blifvit anfördt att allt tenn i forntiden härledde sig från det
vestra Europa, derifrån det genom Phoenicerna inkommit i verldsbandeln och blifvit kringspridt äfven till Indien.
Sedermera har jag vid denna D:r Movers uppgift funnit i par betänkligheter, som jag torde få underkasta de lär-
das granskning. Hos Strabo XXV. 2, 10. Paris. uppl. 1 p. 616, b. 10 förekommer att i landskapet Drange i In-
dien finnes tenn; och i Brugsch’s flistoire d’Egypte sid Hol omtalas det byte Tothmoses tog i landet Tounep
(Phenicien?) och som äfven bestod i tenn; och sid. 103 omnämnas tenntackor m om. såsom Assyriens produkt.
Förf. anför sid. 104 att dessa skatter, tagna i Asien från Phoenicien och Assyrien wm. fl. vittna om den höga bild-
ning, som då redan fanns der 3400 år före våra dagar. Detta ändrar dock intet i våra yurade åsigter, ty säkert
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
