Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bronsåldern ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
57
med cylinderborr, sannolikast af stål; och då vi nu för våra ögon se samma
man väpnad med både svärd och dylika stenyxor, kunna vi förklara hur dessa
kunnat blifva borrade med stålborr. Dessutom är det blott sådana, i hvilka
skafthålet ej blifvit färdigt, der vi se märke af cylinderborret; hos dem der skaft-
hålet blifvit färdigt, (påtagligt de flesta) kunna vi ej se med hvad slags borr
det blifvit gjordt. — Härtill kommer som ytterligare bevis, beskrifningen öfver
en strid der äfven stenvapen blifvit använda, vid en ännu sednare tid under jern-
åldern, nemligen i slaget vid Hastings, der, som bekant är, Wilhelm Eröfraren
år 1066, vann en afgörande seger öfver Harald. I beskrifningen öfver denna
strid förekommer; Jactant Angli cuspides et diversorum generum tela, sevissimasque
secures, et lignis inposita saza. (Se Caumont Cours d’antiquités 1 T. p. 221.) Haraf
ses ju tydligt att stridsvapen, sådana som: med träskaft försedda stenyxor och
kastspjutspetsar af sten, ännu i 1l:te seklet voro i bruk. Den som vill göra sig
besvär att genomleta Medeltidshandlingar, skall säkert finna flera bevis, att icke
blott hos Anglosaxarne, utan äfven hos andra folk, stenvapen blifvit använda långt
fram i jernåldern.
Således torde Läsaren finna att jag nu, genom ovädersägliga data har bevist,
att stenvapen begagnats både under bronsåldern och längt fram i jernåldern.
I sammanhang med hvad här ofvan blifvit anfördt om bronsfolkets vapen,
har äfven blifvit antydt att anförarna för den hit inflyttade orientaliska folkstam-
men sysselsatt sig, utom handel, mest om ej endast med krigets och jagtens
yrken, (kanske äfven med fiske) och vi skola framdeles leda i bevis att de hitfört
icke blott vapen, sådana som varit brukade i Orienten, utan äfven samma krigssätt
och åtskilligt annat, som der varit i bruk.
Hvad boskapsskötsel, åkerbruk och slöjder beträffar, så synas de hafva blif-
vit handhafda af det lägre folket, och det finnes skäl att antaga, att Österländnin-
garna haft med sig underhafvande (slafvar) som lärt de halfvilda Nordboarna i de
trakter, der säd kunde växa, samma sätt att bruka jorden och skörda säden, som
varit ödfligt hos dem sjelfva i Södern. Vi hafva skäl att antaga att det första
akerbruket i Skandinavien härleder sig från dessa Österländningar.
Men för att bevisa att detta och åtskilligt annat är qvarlefvor efter Öster-
ländningarnas kolonisationer, icke blott i vår Skandinaviska Nord, utan äfven i
andra Europas länder, der Phenicer bevisligen kommit att bosätta sig, anser jag
mig böra erinra Läsaren om följande upplysande omständigheter: I förra Afdel-
ningen sid. 24 omnämnes att då Phenicerna blifvit utdrifna ur Egypten, spridde
de sig till många trakter af Europa och norra Afrika. Vi vilja derföre här i
korthet efterse till hvilka länder det var, dit de begåfvo sig, och vi skola härvid
är i allt fall, att det tenn som blifvit användt till den brons, hvilken kommit vår Nord till godo, härleder sig från
Vestern och att det äfven der stod i högt pris, af skäl att det afyttrades till många andra länder, der tenn ej fanns,
men der brons behöfdes.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
