Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bronsåldern ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
61
bronsäldern och dem, som tillhöra den mellersta eller yngsta, äfven om kaflen icke
är fullständig. De förstnämnda äro nemligen merendels vackert formade och smak-
fullt prydda. Hit höra bland andra det vackra svärdet pl. 2 fig. 10, 10 a. med
en ovanligt skön, glänsande mörkgrön e2rugo nobilis och prydt med krumböjda
taggiga figurer, som icke äro ovanliga på bronssaker i vissa trakter af halfön.
Liknande förekomma äfven på bronser från andra trakter t. ex. på rakknifvarna
tab. 36 bland ”Nordiske Oldsager”. Deremot anser jag svärdet f. 9, på samma
planche vara bland de sednast tillverkade, ty det är sämre gjordt och har närmast
skafttungan en lös bronsring (se pl. 5 fig. 60) som varit fästad vid öfra ändan
af skidan; och vid denna har, något nedanför ringen, genom en nagel varit fä-
stad den jernögla med sin jernbögel, som jemte ringen är aftecknad genom fig. 61.
Genom bögeln har gehänget gått, och sannolikt varit fästadt vid en gördel kring
veka lifvet, eller hängt öfver krigarens axel. ä
I närmaste sammanhang med de kortkaflade svärden, stå de små armbanden
af guld eller brons, som äfven höra till den egentliga bronsåldern. Dessa arm-
band eller armringar äro ofta så små att de omöjligen kunna trädas öfver handen
upp på armen af något nuvarande fullväxt fruntimmer, af den stam som nu bebor
vestra och norra Europa, och bevisa således att de qvinnor, som begagnat dem
haft smala händer, i likhet med de männer som begagnat de korta svärdkaflarna.
Sådana armband af guld eller brons träffas ej sällan i samlingar från bronsåldern.
De här aftecknade tab. 3 f. 26 och 27 äro något större och hålla invändigt i ge-
nomsnitt 2 t. 4 linier. De spiralformiga armbanden t. 5 f. 68 hafva invändigt
ungefär samma diameter.
Af hvad här ofvan blifvit anfördt om den småningom skedda förändringen
af bronsvapnen, är påtagligt att Phenicerna varit bosatta här under en ganska
lång tid och att de äfven här slutligen hopsmält med landets äldre inbyggare;
likasom vi se att förhållandet har varit på alla de ställen, der Phenicer nedsatt
sig bland ett för dem främmande folk, och der de äfven alltid slutligen helt och
hållet försvunnit som eget folk och deras språk har uppgått i landets tungomål.
Jemf. sid. 58.
Då nu sådant inträffat på alla andra ställen, dit Phenicer kommit att bo-
sätta sig, så vore det väl besynnerligt om det icke äfven skulle ha inträffat i vestra
och norra Europa. ")
”) En utmärkt philolog i Dublin sade sig vara viss på att Phoenicer aldrig funnits i Irland, derföre att
han ej funnit semitiska ord i landets gamla språk. Jag respekterar hvars och ens öfvertygelse, men
kan icke dela den. De enda spåren efter Phoenicernas språk i Grekland träffar man i lokalnamn, och
sådana skola finnas många på Irland, som erinra om Pheoenicer och deras kult — och ett och annat så-
dant finnes äfven hos oss i Sverige och Norge. Semitiska ord finnas ju icke heller i Italienskan eller
i fransyskan kring Marseille; och dock veta vi nu att äfven på sistnämda ställe funnits phoeniciska
prester, som på pheeniciska språket hållit sin gudstjenst. Om semitiska ord inkommit och blifvit
upptagna i de länders språk, der Judar länge uppehållit sig, känner jag icke.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
