Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bronsåldern ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
64
1) Stenåldern den tid i ett folks kultur-tillstånd, då det nyttjade blott sten, trä,
ben o. 8. v. till vapen och verktyg.
2) Bronsåldern då eggvapen och andra skärande redskap voro af brons; och
3) Jernäldern då eggvapen och andra skärande redskap voro af jern, och alla
bronsvapen aflagda.
Häraf torde man lätt inse att jag för min del icke antager, att Homerus eller
hans hjeltar, hafva lefvat i Jerndldern, ehuru jernet ofta omtalas i hans skrifter; ty
de flesta eggvapen som omnämnas och, så vidt jag kan erinra mig, alla stridsvapen
som beskrifvas: svärd, lansar, pilar, voro af brons och till formen alldeles lika
dem, vi finna i jorden hos oss.
Tiden för dessa vapens begagnaude af Grekerna bestämmes olika; Trojas
förstöring utsättes af somliga till 1270, af andra till 1183 f. Chr. och 2 eller 3
sekler derefter anses Homerus hafva lefvat, kring 900 f. Chr.
Sednare träffa vi bronsen som ’stridsvapen hos Massageterna, en Skytisk folk-
stam, som bodde på en vidsträckt slätt öster om Kaspiska hafvet. Herodot, som
beskrifver dem, säger att de använde guld och brons till allt. Till sina spjut och
pilspetsar och stridsyxor nyttjade de intet annat än brons, till smycken, guld.
Herod. I. k. 215. Det var, som Läsaren erinrar sig, dessa Skyters drottning Tomy-
ris, mot hvilken Cyrus drog i härnad, och sedan han slagit hennes armée och
tillfäångatagit hennes son, som af harm dödade sig sjelf, samlade hon åter trup-
par och slog Perserna och dödade Cyrus. Detta skall ha tilldragit sig 530
är f. Chr. Häraf känna vi saledes tiden för bronsens begagnande af Massageterna.
Ännu sednare spåra vi bronsvapen hos Karthaginenserna i slaget vid Cannee,
216 är f. Chr. — Strabo som föddes är 50 f. Chr. och dog kring ar 20 e. Chr.
berättar att köpmännen föra bronssaker till Tennöarna (Strabo I. p. 145 nederst)
och på ett annat ställe yttrar han att tenn föres från Britannien till Massilia
(Strabo I. p. 122, 18;) men häraf följer icke att detta allt skedde ännu på Strabos
tid, ty han har samlat sina underrättelser från vida äldre författare: Polybius,
Posidonius &c. och dessa måhända från ännu äldre. Och häraf erhålla vi således
ingen ledning för att bestämma bronsåldern här i Norden. Att den börjats myc-
ket tidigt, ba vi sökt med flera skäl ådagalägga, och vi skola ännu framlägga flera;
och att den slutats förr i tiden, än man vanligtvis föreställer sig, torde äfven
kunna ledas i bevis. Emellertid är det påtagligt af de skäl, som blifvit anförda
att den funnits här under en mycket lång tidrymd, och det synes mer än blott
sannolikt att den fortfor här åtminstone ännu 3 till 400 år före Christi födelse.
Vid denna tid inträffade här i Norden en resande vid namn Pytheas, af
hvars Resa till Thule vi skola försöka att tolka några af de fragmenter, som fin-
nas qvar, och visa att våra yttrade åsigter om Phienicerias härvaro, deraf vinna
ytterligare bekräftelse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
