Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bronsåldern ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
69
han till Massiliensarna, som deraf skaffade sig stora fördelar och togo tull af dem
som gingo upp eller ut derigenom. På den ö, som bildades mellan flodens begge
utlopp, var det som den Ephesiska Dianas tempel låg. Äfven anlade de vårdtorn
och fyrbåkar för att visa de sjöfarande vägen in till hanmen. Äfven detta var
således inrättadt på pheniciskt sätt. Att mynt med Apollos (solgudens) bild blif-
vit slagna i Massilia har på ett annat ställe blifvit nämdt. Men hvad som bevisar
att der i Massilia fanns icke blott phenicisk gudstjenst, utan till och med phoeni-
ciska prester, som på pheniciska språket förrättade gudstjensten, är den ofvan-
nämnda stentaflan som på sistnämnda språk innehåller föreskrifter att iakttaga vid
offringarna.. |
Det har synts mig nödvändigt att göra sig ett klart begrepp om dessa för-
hallanden, för att rätt kunna fatta betydelsen af Pytheas’ resa som derifrån
utgatt.
Säledes, för att med få ord upprepa hufvudinuchållet af hvad här blifvit
adagalagdt: Pytheas, ehuru han, likasom öfriga Massiliensare på hans tid, skrifvit
sitt verk på grekiska språket, var dock, likasom de, en Baals- och Astartes dyrkare.
Saledes om han, som jag skall söka leda i bevis, tog vägen längs vestkusten af
Europa, ända inom polcirkeln, så träffade han öfver allt religionsförvandter, ja till
och med stamförvandter på denna sin färd. Ty på andra ställen har jag sökt
leda i bevis, att friska spår efter phenicisk Balskult ännu efter årtusenden fin-
nas qvar bland folket längs kusten ända upp förbi Lofoden; och här skall jag
söka ådagalägga, att Pytheas verkligen besökt samma vestkust ända in i polar-
trakterna.
Tager man dessa förhållande i betraktande, så ligger det nära till hands att
Pytheas, som egentligen var Astronom och Geograf, blifvit sänd af Massiliensiska
regeringen eller kanske snarare af några rika köpmän för att, jemte insamlandet
af astronomiska och geografiska notiser, äfven skaffa underrättelser om de trakter
i Vestern och Norden af Europa, på hvilka först Tyrierna och sedan Karthaginen-
serna drifvit en så förmånlig handel, och i hvilken Massiliensarna såsom kloka
köpmän gerna ville taga del. Detta synes äfven hafva lyckats dem, ty Strabo
säger uttryckligen att äfven till Massilia föres tenn från Britannien. Det är an-
märkningsvärdt och bör icke förbises att, så väl Tennöarna som Bernstensöarna på
Strabos tid, redan fått Grekiska namn; de förra kallades Kassiterides, de sednare
Electrides, och då inga andra Greker än Massiliensarna besökt dem, är det klart
att det var dessa Greci recensiores Plin. som gifvit dem grekiska namn. Hvad
Tyrierna och efter dem Karthaginensarna förut kallat dem på pheniciska, eller
hvad de hetat på landets eget språk, känna vi icke.
Att Pytheas var en utmärkt Astronom, har ingen kunnat bestrida; och om
uppgiften är riktig att han, utan annat instrument än en Gnomon (en solpelare)
bestämde latituden för Massilia så noga, att blott några sekunder skilja emellan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
