Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bronsåldern ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
68
gion och iakttagandet af alla dess ceremonier, som Phenicerna, (hvarom längre
fram) så kan icke den minsta anledning vara att betvifla, det ju Pytheas tillhörde
samma pheniciska religion, till hvilken hela staden och kolonien bekände sig, helst
det är historiskt säkert att denna bibehöll sig der ännu långt efter Pytheas tid.
Detta bevisas bland annat deraf att sedan Massiliensarna genom sin handel blifvit
en rik och mäktig stat, så att de äfven voro i stånd att biträda Romarena vid
deras eröfringar, lato dessa, Massiliensarna till ära, uppsätta Dianas bild på Aven-
tinska berget (i Rom) i samma form och ställning som den hade i Massilia, der
denna gudinna enligt Strabos uttryckliga intyg, hölls lika helig som i sjelfva
Ephesus. (Jemf. sid. 42). Detta rörande pheniciska kulten i Massilia före och
efter Pytheas tid.
Hvad nu beträffar bronsåldern, så synes det säkert att den ännu fortfor; ty
ännu mer än 130 år derefter brukade Hannibals soldater i slaget vid Cann&e (216
f. Chr.) bronssvärd lika dem som ur jorden uppgräfvas hos oss, hvarom åtskilligt
förut blifvit anfördt.
Det vänskapliga förhållandet till Romarna bibehöll sig länge och under
denna tid utvecklade sig äfven ett annat förhallande, som i ethnografiskt afseende
är märkvärdigt och bör icke med stillatigande förbigås. Med Massiliensarnas sti-
gande makt, steg äfven deras utveckling i vetenskap och skön konst; och märkvärdigt
är att här inträffade alldeles samma förhållande som förr hade inträffat 1 Athen.
Rörande denna stat förtäljer Herodot (I. 56) att då Lydiska Kungen Crocsus lät
fråga oraklet i Delphi hvilka stammar i Grekland voro de mäktigaste och hvilkas
vänskap han borde söka, fick han det svar att der funnos två ursprungligt skilda
folkstammar som voro förmer än de andre, nemligen Lacedemonierna som voro af
Dorisk stam och Athenarna af Jonisk. Dessa Jonier voro ett pelasgiskt folk, som
satt sig ner bland Athenarna och liksom alla Pelasger talade ett barbariskt språk.
Men vid öfvergången till Hellenerna lärde de sig deras språk och deri, nemligen
i språkets renhet och välljud, likasom i mycket annat har, såsom man vet, det
Attiska folket öfverträffat alla de andra, så att de förnämare och rikare Romarna,
då de enligt tidens bruk skickade sina söner till Grekland för att grundligt lära
sig grekiskt språk och bildning, sände de dem alltid till Athén. Något alldeles
dylikt inträffade äfven i Massilia, hvars invånare voro ursprungligen af samma
pelasgiska stam som Athenarna. De anlade offentliga undervisningsanstalter, der
isynnerhet undervisades i vältalighet och filosofi, och de gingo deri så längt att
äfven de förnämaste Romare, i stället för att resa till Athén, reste till Massilia
för att lära sig Grekiskt språk och litteratur. (Strabo IV. 1, 5 Par. p. 150.)
Som ytterligare bevis på Massiliensarnas vänskapliga förhållande till Ro-
marna kan äfven anföras att Romerska fältherren Marius, som såg att flodmynnin-
gen småningom tillstoppades af slam, så att inloppet till staden försvårades, lät
gräfva en kanal i hvilken större delen af floden upptogs, och denna kanal skänkte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
