Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bronsåldern ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13
i det Weelska: sjö, haf; och y mör marw helt enkelt det döda haf (Owen Dict. s.
v. mör); Croni betyder i samma språk: att samla sammans (Owen 1 c.) och nmwuir-
croinn (egentligen det sammanlöpna hafvet) betyder ännu i det närbeslägtade Irska
språket: Ishafvet (Adel. Mithr. 2, 54). Men detta är icke blott förhållandet med
dessa tvänne namn, utan också med största delen af de öfriga som tillhöra Py-
theas’ tid; ty äfven de hafva uppenbarligen sin rot i den Keltiska språkstammen
och närmast i dennes Kymriska gren. Rubeas är utan tvifvel det Wälska Rhybyz
d. ä. tecken, varning (Owen) — en passande benämning på ett starkt i ögonen fal-
lande sjömärke. Basilia synes helt enkelt vara det Wälska bås-lle d. ä. lågt, sidt
liggande land. (Owen 1 ec.) Benämningen Cartris som af Plinius tillägges den
Kimbriska halföns nordspets, tillhör utan tvifvel äfven Pytheas’ tid. Ordet Carth
betyder i Waälskan: utsida, ytterdel (Owen Dict.) således Cartris en rand, kant el-
ler flik. Namnet Hentonomon häntyder också på ett Kymriskt ursprung; man har
härledt det af de Walska orden: men ställe, ton bölja, vatten och man liten; såle-
des skulle det betyda: det låga vattnets ställe, och uttrycka begreppet af Romar-
nas cestuarium (Wachter pråf. ad Gloss. Germ. & 45.) — Namnet Abalus är på det
nogaste beslägtadt med andra Keltiska ställeshamn, neml. i Gallia: Aballo (det nu-
varande Åvallon) och i Britannia: Avallonia en latinsk form af det gamla Kymriska
namn på en ö i Sommerset-Shire” o. s. v. Men detta hindrar dock icke, som mig synes,
att för dessa namn Baltia och Abalus ordet Bal kan ligga till grund.
Om också vid härledningen af en och annan af dessa benämningar något
kunde vara att anmärka, så torde ej kunna nekas att ju de flesta verkligen otvun-
get härleda sig fran den Keltiska spräkstammens Kymbriska gren.
Af hvad här blifvit anfördt torde således anses vara afgjordt, att då Pytheas
reste här i Norden, bodde Kimbrer både i Danmark och södra Sverige och må-
hända längs vestra kusten; och således föranlåtas vi antaga att det var dessa in-
födingar, som redan mänga år förut af de inflyttade Phenicerna mottagit Baals-
kulten ") hvilken hos dem länge kom att fortfara.
”) Jag bör här rätta ett misstag, som jag för omkring 20 är sedan begått i förra upplagan af Skandi-
naviens Ur-invånare. I 6:te Kapitlet har jag beskrifvit en från Asien invandrad Kimbrisk koloni-
stam, som i forntiden bebott vestra Europa. Hvad jag om dess vandringar anfört, anser jag ännu
vara riktigt, och att det varit denna stam som byggt de af grofva stenar uppförda grafvårdar, som
vi kalla Dögs eller Dyss, Engelsmännen Cromlech och Fransmännen Doblmen; wen det var ett fel att
jag ansåg dessa Kimbrer hafva med sig infört bronsen; ty erfarenheten har visat att endast stenva-
pen, aldrig brons, finnas i dessa slags grafvärdar, hvari liken blifvit insatta i en hukande ställning
och deras vapen lagda bredvid dem. De tillhöra således en folkstam, som bott här redan förr än
bronsen blifvit hit införd, och som till vapen och redskap nyttjat endast sten.
Deremot har jag på anförda ställe sid. 7 ganska riktigt beskrifvit de stengrafvar, hvilka finnas
efter det folk, som hit infört bronsen och i hvilka bronsvapnen förekomma. Dessa grafvårdar bestå
vanligen af resta hällar, som tillsammans bilda en kista af 3 till 34 alnars längd och 1 till 13 alns
bredd, ofvan täckt med stenhällar; och ofta är det hela öfverhöljdt af ett stenkummel, såsom Kiviks-
grafven, eller af en större eller mindre jordhög. De förra kallas ”Kisterör.” Stundom hafva de begraf-
vit liken i urhölkade trästockar merendels af ek. Af en sädan har man funnit brutna stycken en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
