Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bronsåldern ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
74
Vidare yttrar sig Plinius (IV. 30; I. 147 a) sedan han omtalat öar på andra
sidan Britannien: ”A andra sidan i germaniska hafvet ligga Glessarierna strödda,
hvilka de nyare Grekerna kalla Electrides, emedan der alstras Electrum (bernsten).
Den yttersta af alla som nämnas är Thule, på hvilken vi anfört att vid sommarsol-
ståndet, då solen går genom kräftans tecken, finnas inga nätter och vid vintersolståndet
deremot inya dagar.”
Häraf se vi ju påtagligt att Pytheas Thule låg så långt inom polcirkeln, att
der vid sommarsolståndet fanns inga nätter, således icke blott ingen natt, hvilket
hade antydt en fortfarande dag af 24 timmar; utan ”inga nätter” hvilket bevisar
att den oafbrutna dagen fortfor i flera dygn. Skada att Plinius cj säger oss hur
många dygn; ty då hade vi kunnat bestämma hvar Pytheas” The låg. Nu mäste vi
tills vidare låta oss nöja med den upplysning vi fått, hvilken åtminstone bevisar
att Pytheas varit så längt i Norr, att han sett midnattssolen, hvilket jag torde få
anhålla att Läsaren ville framdeles erinra sig. ”)
Vidare fortfar Plinius p. s. st. ”Det finnas äfven de som omnämna andra
öar: Scandia, Dumna, Bergos och den största af alla Nerigon, från hvilken man
seglar till ZFmde.” Man har trott sig i dessa namn kunna igenkänna ställen vid
Skandinaviens vestkust. Scandia kan vara vestra Sverige, eller kanske rättare,
som Werlauff antager, någon trakt i vestra Norge af dem som fordom hette Skaun,
Skaan eller Skan, och som sedan blifvit kallade Skoyn; Bergos är utan tvifvel en
trakt i Norge, och Nerigon ett allmänt namn redan då för Norge. Jemf. Werl
Nord. Ravhand. s. 120. Beträffande Dumna, så äro de flesta öfverens att dermed
menas den stora ö: Dunö, eller Dönna-ö, som i Helgelands Fögderi ligger utanför
Norges kust, 4 geografiska, kring 3 Svenska mil söder om polcirkeln. Denna öd
företer den astronomiska märkvärdigheten att den är det sydligaste ställe vid
denna kust, der man ser solen öfver horisonten midsommarsnatten.
Detta erinrar om ett ställe hos Pytheas, anfördt af Geminus i dess Elsaeywyn
&s Tt« gardueve; Altorph 1590, p. 83, der det heter: edizvvov fuiv ör pPiopupor,
Önov Ö Tåros xomärer: ”Barbarerna visade oss hvar solen har sitt nattläger.” Har
omtalar Pytheas, utan allt tvifvel, den händelse då han första gången var vittne
gång i Skåne, Willands Härad; en eller annan gång någon hel i England; men i sednare åren flera
gånger i Danmark, hvilka lemnat ganska märkvärdiga upplysningar, som våra lärda vänner Dan-
skarna otvifvelaktigt komma att offentliggöra. För min del anser jag dem höra till en mycket sed-
nare tid än de äldsta Skandinaviska bronserna, som jag ville kalla de Tyriskt-phoeniciska. Men här-
om framdeles. :
’) Plinius tillägger: ”Några (quidam) mena att detta förhållande fortfor oafbrutet i 6 månader.” Denna upp-
gift har Plinius säledes icke hemtet från Pytheas, utan från några som missförstått honom. Sannolikt
har Pytheas genom astronomiska iakttagelser beräknat att der finnes ett ställe på jorden, der en oaf-
bruten dag varar i 6 månader, och en oafbruten natt i 6; och då han sagt att detta ställe var be-
läget längst i Norr, har man identifierat det med Thule, som af alla bebodda ställen, enligt Pytheas,
låg längst i Norr. ”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
