Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bronsåldern ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
76
vid Norges nordvestra kust, i närheten af Lofoden. Ty det är mer än blott san-
nolikt att Phenicerna vid detta, fran urminnes tider ryktbara fiskeställe haft ett
Nybygge, och derjemte, likasom öfver allt, der de fästat sina bopalar, haft en ”in-
rättning för offentlig gudstjenst.” Om nägon ifrågasätter hvad Phenicerna skulle
för sin handel hafva att uträtta vid Lofodens fiskerier, tillater jag mig att anföra
den upplysning D:r Movers lemmar i sitt ofta anförda verk: Die Phwenizier B. 3,
s. 92, ”Bland varor, som djurriket lemnar för den pheniciska handeln, bör fram-
för allt nämnas fisk, emedan denna handelsgren icke star efter nagon annan.” Och
vi erinra oss dessutom att det var just här på Hindön vid Lödingens prestgård
som v. Buch såg Baalsfesten firas Midsommarsnatten (sid. 14, 48), och några mil
derifrån möta oss flera namn som erinra om Baal. Med detta antagande öfverens-
stämmer också den beskrifning öfver Naturförhallandena i trakten kring Thule,
som Strabo meddelar efter Pytheas. Strabo yttrar sig derom: (IV. 5, 42; Paris. uppl.
1, p. 167). — ”Likväl hvad Pytheas berättar om de klimatiska och mathematiska
”förhållanden (vid Thule), synes han ej oriktigt hafva beskrifvit de föremal som
”finnas i närheten af den kalla zonen; sasom då han säger att af ädlare fruk-
”ter och tama djur trifvas der antingen fa eller inga; att invanarna der lefva
”uf Kenchros och andra örtagårdsväxter (saftväxter), af (vilda) frukter och röt-
”ter” m. m.
Det torde cj sakna intresse att lära känna huru invanarna lefde för 2,200
ar sedan ’i norra trakterna af vår Skandinaviska Nord.) Till och med blott det
utt den högre Norden då redan hade inbyggare, torde för mangen anses för märk-
värdigt nog, isynnerhet som lefnadssättet ej antyder nomadiska Lappar utan, gan-
ska bestämdt, redan invänare med fasta bostäder. Derföre förtjenar uppgiften utan
tvifvel att närmare granskas.
Det heter att invånarna lefva af Kéygyow de xar ärkors Aeydvors m. m. Hvad
nu först beträffar Ienclros, så betyder det muliwm (hirs) men milium är en gräs-
växt, hvaraf s. k. mannagryn fas. Det år rent af omöjligt att i Pytheas skrift
statt detta namn, ty dels förekommer denna växt på längt när icke så nordligt,
dels skall Kenchros, enligt sammanhanget med allois lachanois vara en planterad
suftväxt eller trädgårdsväxt. Sannolikast synes att i Pytheas’ skrift stått ett i nor-
den inhemskt barbariskt namn, som hans afskrifvare ej förstatt och derföre insatt
ett kanske till ljudet något liknande, bekant växtnamn.
Af det sammanhang hvari Kenchros står med andra planterade växter — ty
Aexoevov kommer af A0yeww, gräfva, plantera, och således trädgårdsväxt, — må-
ste äfven Keygoos betyda en växt som blifvit planterad genom gräfning. Men mi-
") Någon har menat att här icke var frågan om trakterna kring Thule, utan i allmänhet om förhällan-
det i den högre Norden; men om man uppmärksamt genomläser hela stycket hos Strabo (I: 167. 5)
skall man lätt finna att förf. har specielt hänseende till Pytheas’ berättelser, så väl om de nordligaste
som de sydligare trakterna, han beskrifvit.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
