Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bronsåldern ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
87
Såsom här ofvan s. 85 nämndes, har D:r Movers upplyst sid. 20 att "öfver
allt, der Phenicer som handlande satt sig ned, hade de inrättning för offentlig guds-
tjenst”; äfvensom att i Occidenten, pheniciska helgedomar med pheniciska prester
funnits på alla betydligare handelsplatser. Ty såsom förut nämndes var hela phe-
niciska folket likasom Judarna, mycket tillgifvet sin inhemska kult, och ”denna var
på främmande handelsplatser inrättad helt och hållet efter typen af de inhemska helge-
domarna.” Efter dessa upplysningar, i förening med den, hvilken samme förf. lem-
nar, att ”de atlantiska kusterna voro betäckta af talrika tyriska handelskolonier,” kan
väl ingen betvifla att ju äfven här tunnits inrättningar för Baalskulten, på åtskilliga
ställen i vestra och norra Europa.
Men man nöjer sig icke med traditioner; Historikern vill hafva sait Hi- ’
storia som- bevis, om han skall kunna öfvertygas att här verkligen i vestra Europa
funnits någon Baalshelgedom med pheniciska Baalsprester. Nu tror jag mig vara
i tillfälle att meddela ett sådant historiskt bevis, hvilket jag underkastar de Lär-
das bedömmande.
Läsaren täckes erinra sig af hvad som förekommer sid. 15 att då Hirperna,
som på berget Soracte firade Baalsfesten på samma sätt som Baalspresterna i det
gamla Canaan, blef den gud hvars fest de firade, af Plinius kallad Apollo d. v.
s. Solguden; likaledes då Strabo omtalar att Phoceerna dyrkade den gud, hvars
kult flyttades med till Massilia, kallar han (Greken) honom Apollo; jemf. s. 67, men
i Massilia kallades han Baal och blef der som sådan dyrkad. Den grekiske Apollo,
som solgud, är således den samme som den pheniciske Baal.
Öfver ett Baalstempel i det gamla England, eller såsom det äfven der, af
en Grek blifvit kalladt, ett Apollostempel, hafva vi verkligen en historisk beskrif-
ning från 4:de seklet före Christus. Greken Hecateus från Abdera, som lefde på
Alexander den stores tid, omtalar i sina fragmenter en ö, som ligger midt för
Keltiska (Galliska) kusten och är icke mindre än Sicilien.) Ingen kan tvifla på
att ju denna ö är Britannien, och ingen har heller, så vidt jag vet, satt det i
fråga. Der finnes, säger Hecateus ett utmärkt tempel af rund form, och prydt
med många tempelskänker. ”?) Till templet hörer äfven en präktig lund.” Man
diktar att Latona (Apollos moder) varit här, derföre dyrkas här Apollo (d. v. s.
Baal) ’ framför andra gudar, och de som dagligen sjunga hans lof och med största
heders bevis fira honom, anses vara Apollos (Baals) prester. Det finnes äfven en
stad helgad åt samma gud.” Hvad förf. vidare anför om invånarnas (presternas?)
egna språk, och deras samband med Delos, der Apollo hade ett frejdadt tempel,
är så oredigt att Hecateus synes ej sjelf ha haft saken klart för sig.
Hr Bateman, som anför detta ställe i sina Antiquities of Derbyshire p. 2, sä-
ger att det är den första beskrifning på Stoneshenge, eller hvad som är sannoli-
’) Fragmenta Historicorum griecorum, Vol. II. p. 386, ”") Likasom alla Baalstempel.
Nilssons ur-invån. 2:dra uppl. 13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
