Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förteckning öfver här bifogade figurer af bronsantiquiteter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
96
Metkrok af brons t. 4 f. 54 efter Nord. Olds. f. 277. Ett fragment af en brons-
: metkrok är funnet, bland en stor mängd andra bronsfragmenter, på Dahls-
land nära sjön Venern och förvaras i St. Mus. — Det kan anmaärkas att
Grekerna på Homérs tid äfven hade metkrokar af brons. Iliad. XVI. v. 409.
Ännu återstår att nämna: t. 5 f. 62, ett s. k. gjöte, efter bronsstöp-
ning. Sådana af olika utseende äro icke ovanliga och bevisa att bronssa-
ker af åtskilliga slag hafva blifvit stöpta här i landet. — Tab. 5 f. 58, etru-
skisk sked af ben, funnen vid Rom och mig förärad af min oförgätlige
vän Professorn B. Fogelberg, jemte åtskilliga bronssaker, som hafva mer eller
mindre likhet med våra. L.’Mus. T. 6 f. 77, ett tunnt ben, funnet i jor-
den, med ritningar som förmodats skola föreställa en sköld med sin buckla
och tutuli.
Anmärkn. Vi hafva redan sid. 83 o. f. visat likheten i stridssättet, med strids-
vagnar, hos Egyptier, Phenicer, Greker, Galler och Britter, och det har blifvit
omnämndt att det var de ur Egypten utdrifna Phenicerna, som kringspridt detta
och andra orientaliska bruk. Det kan derföre icke förefalla oväntadt att vi äfven
finna likhet mellan de stridsvapen, som begagnades af Grekerna vid Troja och
dem, som i forntiden användes af Phenicerna här i Norden, och som nu uppgräf-
vas så väl hos oss som annorstädes i Europa. Denna öfverensstämmelse är så
stor, att det ibland förefaller som om våra bronssaker tjenat till modell för Ho-
mérs beskrifningar: 1:o Svärdet beskrifves af Homér alltid som tväeggadt och spet-
sigt, och sådana äro också alltid de bronssvärd som uppgräfvas hos oss. 2:0 Lansen
beskrifves äfven som spetsig och tväcggad; på ett ställe (Iiad. XVII v. 297) omtalas
till och med röret (hvari skaftet sitter) — 3:0 Skölden: denna beskrifves alltid som
rund; stundom liknas den vid fullmånen. Den var stor och bestod af flera 5 till
7 lag af på hvarandra liggande, kanske hoplimmade läderstycken; framtill i mid-
ten hade den en buckla eller en högstäende nafle. Så hafva helt visst äfven
våra sett ut, men vi hafva af dem blott bronsplåten qvar. — Äfven omtalas ge-
digna bronssköldar, 4:0 Stridsklubba omtalas äfven (Iiad. VII. v. 141, 143) ehuru
den var af jern, eller kanske beslagen med jern, 5:0 Pilen beskrifves af Homér
(lliad. XI. 507) som treeygad,”) och just sadana pilar af brons, liknande spetsen
af en s. k. stuckatklinga, förekomma i många antiquitetssamlingar. Hos oss hafva
flintpilar mest blifvit använda. Men för att fatta hela öfverensstämmelsen, bör
man läsa beskrifningarna hos Homerus, och man skall finna att den är så stor,
att den visst icke kan tänkas vara tillfällig. De grekiska och de hos oss funna
bronsvapnen måste ursprungligen härleda sig från samma folk; och således är
denna öfverensstämmelse äfven ett bevis för riktigheten af de åsigter, som här
blifvit framlagda.
Ännu återstår en klass af fornsaker, som böra upptagas, nemligen sådana
som hafva varit använda för heliga bruk i hedna templen. Ty derom kunna vi vara
förvissade, att om här funnits inrättningar för offentlig Baalstjenst, så har här af-
") Det här förekommande ordet tofyAwyww har af några blifvit öfversatt med trenddig eller trespetsad;
men så ändamålsvidriga krigspilar hade visst icke Grekerna, och icke Phocenicerna heller.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
