Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förteckning öfver här bifogade figurer af bronsantiquiteter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
97
ven funnits offerkärl och andra redskap, som vid gudstjensten blifvit begagnade.
Och sådana träffas också verkligen, ehuru de hittills blifvit föga påaktade; och om
än man någon gång insett att ett kärl, en skäl e. d. varit ett tempelkärl, så har
man dock hittills, så vidt jag vet, icke ens försökt att bestämma till hvilken hed-
nisk kult det hört. Detta synes mig dock icke numera vara så svårt, som det
lärer förefalla. Man synes mig först hafva att bestämma om det tillhört ett indo-
europeiskt eller ett semitiskt folk, och detta måste straxt kunna inses af dess em-
blemer. Visa dessa genom likhet med emblemerna på bronsvapnen, att det till-
hört samma folk, som först hitfört bronsen, och vi veta ju att dessa varit pheni-
ciska Baalsdyrkare, så. veta vi tillika att kärlet tillhört något ställe för offentlig
Baalskult. Men hafva vi hunnit så långt i våra undersökningar, så böra vi ej
glömma den stora likhet (i somliga fall nära nog fullkomlig öfverenstämmelse)
som egt rum mellan Hebreernas och Phenicernas ritual, sid. 86, och som hade
sin grund deri, att dessa begge folk öst ur samma egyptiska kalla.
Vi hafva redan sett att de hebreiska offerkittlarna i Jerusalems tempel, som
förfärdigats af Baalsdyrkaren Hiram, varit i hela konstruktionen lika dem, vi ett
par gånger funnit hos oss, och hvilka påtagligen hafva tillhört offerställen för
Baalskulten här i Norden. Något större bevis kan således knappast tänkas för
öfverensstämmelse mellan Hebreernas och Phenicernas ritual, och för likheten åt-
minstone af ett tempelkärl, som vid deras gudstjenst blifvit användt.
Nyligen har vetenskapen erhållit ett nytt, lika ovedersägligt bevis för samma
sats. Det är ett dyrbart fynd af guldsaker, som förleden sommar gjordes på
Fyen. Det är beskrifvet af Kammarrådet Herbst i den Berlingske Tidende den
17 Juli 1862, och har äfven blifvit anfördt i Aftonbladet här i Stockholm den
22 Juli s. å. SS
Fyndet bestod af 11 stycken smärre skälar af 4) till 43 tum i tvärmaäl, alla
af fint guld och af drifvet arbete med upphöjda ringsirater. De 8 hade hela gre-
par, skaft eller handtag, ”) och hade påtagligen blifvit använda som ”Ösekar,” hvil-
ket också Hr Herbsts antager. Handtagen äro af brons och solida, men omlin-
dade med guldtråd, så att de se ut som rent guld; djurhufvudet på ändan af
handtaget är belagdt med tunnt guldbläck. Deraf att så många blifvit funna till-
sammans på ett ställe, förmodar Hr Herbst ”att de varit begagnade vid offertjen-
sten till ett eller annat heligt bruk, hvartill en bestämd ritus hörde.” Denna för-
klaring anser jag vara fullkomligt riktig; och det hade varit att önska att Herr
Herbst tagit steget ut och undersökt hvad det var för en kult, till hvilken de
hört. Men då Hr Herbst icke funnit för godt att företaga en sådan undersök-
ning, och sedan jag af min vän Kammarrådet A. Strunk fått en vacker pennrit-
ning af en af guldskålarna, och af Hr Konferensrådet "Thomsen erhållit tillåtelse
") På de 3 hade handtagen blifvit afbrutna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
