Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förteckning öfver här bifogade figurer af bronsantiquiteter - Rättelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
102
erinra oss att Phenicerna, likasom Judarna, höllo sig strängt vid sin inhemska gudalära, och att
denna likasom de sednares, öfverflödade af ceremonier, hvilka måste strängt iakttagas. Vid hvarje
Nybygge var inrättning för offentlig religions öfning, och denna religion var den samma i alla Phe-
niciens städer och kolonier, i Sidon, Tyrus, Karthago och Massilia m. m. nemligen phenicisk sol-
dyrkan d. v. s. Baalskult. Och emedan denna öfvades vid alla Nybyggen, spriddes den lätt bland
folket, från hvilket en del af dess ceremonier, nemligen den årliga festen midsommarsnatten till
solgudens ära, har ända till våra dagar på många ställen bibehållit sig. Vid undersökningen af
denna kulturperiod bör man derföre icke glömma att Bronsen och Baalskulten just derigenom sam-
tidigt spridt sig till och uti vår Nord. Bevis på deras samtidighet se vi redan på första stenen till
höger i Kiviksgrafven, och derpå hafva vi dessutom mångfaldiga andra bevis. Åfven böra vi erinra
oss att de första bronssaker som genom kolonisterna infördes, röja genom sina sirater, äfven som
genom kaflarnas korthet på svärden sitt orientaliska ursprung. Svärd, sköldar och lansar m. m.
bevisa att deras tillverkare egt en hög grad af teknisk skicklighet. Detsamma bevisa deras talrika
och smakfulla fruntimmerssmycken, hvilka tillsammans med de förra ådagalägga att de framför allt
voro måna om att hafva prydliga vapen och smyckade qvinnor.
Könet hos Phenicerna, likasom i allmänhet den semitiska qvinnan, synes hafva haft en ak-
tad plats i samhället, som icke alltid tillkommit den Indo-europeiska qvinnan, hvilken hos somliga
instängdes som fånge, hos somliga öfverlemnades vid mannens död åt lågorna.
Phenicerna liknade i många afseenden Judarna, men skilldes från dem märkbart derigenom
att då de förra fortfarande behöllo sin urgamla kult och sin nationalitet, blandade sig Phenicerna
förr eller sednare med de folk, hos hvilka de kommo att vistas; derigenom förändrades småningom
deras orientaliska kroppsformer, deras fabrikater försämrades, deras språk uppgick i landets tungomål
och af hela deras tillvaro återstod bland folket blott några fordom dels profana, dels heliga bruk,
hvilkas ursprung eller betydelse man längesedan glömt. Först i sednare åren har man börjat sorgfälligt
samla deras ur jorden uppgräfda qvarlåtenskap, som efter årtusenden bevittnar deras fordna tillvaro
och deras för Norden främmande prakt.
Genom alla i denna afhandling anförda fakta anser jag mig’ hafva fullstän-
digt bevisat, hvad jag åtagit mig att bevisa, att den egentliga bildningen i södra
och vestra trakterna af vår Skandinaviska Nord, hvarigenom den först lyftades ur
det vildhetstillstånd, hvari den förut låg, utgått jemte Baalskulten, genom ett se-
mitiskt folk, från Egypten och Phenicien, långt förr än den Indo-germaniska folk-
stammen hit införde Odinska Walhalla kulten.
Rättelser:
Sid. 11 rad. 28 invånarnn,–, fingo: r. 36 förekomma, s. 14 r. 25 parvis af; r. 29 springa; r. 33 8de stenen; r. 36
Hindön. 8 16 r. 13 Peccatel; 8 24 r. 2 slutas af ett bruk; s. 26 r. 27 märkvärdiga; s. 29 r. 5 adversen: s. 34 r. 3 be
märkelse; s. 36 r. 19 mellan d. 30 Apr. och; s. 42 r. 23-—24 Det synes –- grekiska utstrykes; 8. 49 r. 29–31: Detta
–- Köpenhamn: utstrykes. 8. 52 r. 35 helt och hället utstrykes; tr. 36—37 Werngren; 8. 53 r. 18 mest blifvit; s. 55 r. 14
först: r. 20 Och emedan; 8. 56 r. 7 (med undantag af en eller annan pil) s. 57 r. 1 Centerborr; r. 17 ovedersägliga; s. 62
r. 38 Diodorus V. 21. s. 73 r. 28 länge äfven efter denna tid; 8. 74 r. 33 mycket utstrykes. a. 75 r. 16 Färöarna; s. 76 r.
28 Det är: 8. 77 r. 26 Gulathingslagen; s. 82 r. 16 skildrar: r. 34 de äldre, enligt annan läsart: de torra; s. 83 r. 34 strids-
fältet; 8. 84 r. 17 Stridsvagn; s. 85 r. 28 ethnografiska; a. 86 r. 27 iakttagas, och; s. 91 r. 12 stränderna. s.’93 r. 27 Kedjan.
21 MA 64
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
