Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bronsåldern ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
106
tolkarna) visste att der skulle finnas sådana stoder, ehuru de ej rätt hade sig be-
kant hvar de derstädes voro belägna. Då vi nu af det föregående (jemf. sid. 39,
45) veta att Herkules stoder voro höga pelarformiga torn (fyrbåkar) som Pheni-
cerna byggde för att underlätta sin segling öfver blindskär eller genom trånga pass;
så finna vi af tyriska oraklets anvisning. att det i Tyrus måste ha varit ett, ehuru
obestämdt rykte, att Phenicer redan förut idkat handel på vestra Europas kuster,
och man ville genom utsända spejare skaffa sig säker reda på ställen, hvar dessa
handelsanläggningar funnos, för att deltaga i denna indrägtiga handel. Således, då
det härigenom visar sig, att Tyrierna icke förr än efter anläggningen af Gadeira,
visste hvar några Herkules stoder på denna kust voro belägna, vill det häraf synas
att det varit andra Phenicer, Tyriernas föregångare Sidonierna, som anlagt dem
och drifvit handel i dessa Europas vestliga trakter. Om nu, såsom flera påstått,
och som nyligen blifvit af Engelsmannen D:r Smith faktiskt ådagalagdt, allt
tenn i forntiden hemtats från det vestra Europa och mest från England, så följer
ju häraf att tennet till allt brons, äfven i Orienten, som är äldre än vid pass 1000
år f. Chr. blifvit fördt från vestra Europa af Sidonierna. Det vill deraf synas att
Tyrierna, hvilka äfvensom Sidonierna hade ypperliga konstnärer i metall, tillhandlat
sig af Sidonierna råämnen dertill, ända till dess de sjelfva upptäckt handelsvägarna
till Western, hvilka det synes att de Sidonier, som kände dem, hållit hemliga för
andra så länge de förmådde”). Också synes af flera anledningar att Tyrus ej blef
rätt namnkunnigt och mäktigt förr än det tillvaällat sig handeln äfven på det vestra
Europa. Det torde kunna antagas att Tyrierna voro dermed i full fart någon tid
efter det att de anlagt Gadeira, d. v. s. kring 1000 år f. Chr. Fyra hundra år
derefter eller kring 600 år f. Chr. då Hesekiel i sin härliga målning tecknade dess
vidsträckta handel, dess prakt och rikedom, stod Tyrus på höjden af sitt herrskare-
välde öfver hafven.
Gadir anlades, såsom nämdes, något mer än 1000 år f. Chr. och genom sitt
förträffliga läge blef det snart stapelplatsen för den betydligaste handel både på
Medelhafvet och det Atlantiska. Strabo berättar (III. v. 3. Par. uppl 1 p. 140. 18.
22) att Gaditanerna hade både de mesta och de största skepp, som seglade i de
begge nämnda hafven, och att staden var så stor att den, i anseende till invånarnas
antal, ej syntes honom stå efter någon annan förutom Rom. Men denna på Strabos
tid, således kring början af vår Christna tideräkning ”), ännu så rika och blom-
strande stad, beskrifves 400 år derefter, af Festus Avienus såsom fattig, öfvergifven,
ringa, ett fält beströdt med ruiner ""+),
”) Jag skall längre fram anföra flera bevis, från äldre och nyare tider, på köpmäns slughet att hemlig-
hålla de ställen, der de hemtade sina råämnen eller afsatte sina fabrikater. Det är icke gifvet att alla
Sidonier, måhända blott ett eller anuat handelshus i Sidon, först kände vägarna till teunlandet.
”") Strabo föddes kring 50 år före och dog kring 20 år efter Chr. föd.
""’) Ora maritima vers. 270—273. »Multa et opulenta civitas s&vo vetusto, nunc egena, nunc brevis, nune
destituta, nunc ruinarum ager est.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
