Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bronsåldern ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
105
dig för myckenheten skull af allehanda varor, som du tillbytte dig, och lät komma
silfver, jern, tenn och bly in uppå din marknad.» Således var det bland annat äfven
tenn, som från Th’arschisch (Tarsis) fördes som handelsvara till Tyrus. Hvad här
menas med Tarsis eller som Grekerna kallade det Tartessos "), torde jag böra när-
mare förklara. Dermed benämdes först den delen af Spanien (Turditanien), som var
rikast på ädla metaller och ädelstenar sid. 41); men här menas väl dermed egent-
ligen staden Gadeira (det nuvarande Cadix), som enligt Festus Avienus fordom
kallades Tartessus FF).
Enär denna pheniciska stad: Gadir eller Gadeira, står i nära samband med
det ämne, jag här företagit mig att utreda, nemligen bronskulturperiodens höga
ålder i det vestra och norra Europa, och dess ursprung från Orienten, anser jag
mig här böra genom en episod närmare erinra om dess anläggning, utveckling
och fall. |
Vi hafva redan (sid. 43 not.) efter Strabo omnämnt en sägen hos Gadita-
nerna att Tyrierna fingo af ett orakel befallning att anlägga en koloni vid Herku-
les stoder. Det förtäljes att då de utsända anländt till sundet vid Kalpe och för-
modade att der vore slutet på det bebodda landet och Herkules härtåg, anställde
de der ett offer, men då detta icke slog väl ut, vände de tillbaka hem. Någon
tid — sagan förmäler icke hur lång tid — derefter utsändes åter en beskickning
som framträngde till ettsusende femhundra stadier utom sundet och kommo till en
dö som var helgad åt Herkules """). Har menade de att hans stoder voro, och an-
ställde derföre offer åt guden; men då icke heller detta slog väl ut, begåfvo de
sig hem. Men de som för tredje gången gåfvo sig åstad, byggde Gadeira och
uppreste ett tempel på östra, staden på vestra sidan af ön.»
Dessa Gaditanernas traditioner om Tyriernas flera gånger misslyckade försök
att fästa sig på Spaniens atlantiska kust, genom att der anlägga koloni, äro på-
tagligen så gamla att de förlora sig i sagotidens dimma. Då vi nu erinra oss att
Gades (Gadeira) anlades redan 1068 år f. Chr. (Winderlich) ft) således kring 200
år före Karthago, så tvingas vi antaga att de misslyckade försöken skedde ännu
lång tid förut. Men just denna folksaga, att oraklet befallde Tyrierna att vid
Spaniens vestkust uppsöka Herkules stoder, bevisar att Tyriska presterna (orakel-
’) Efter en hårdare arameiskartad form vin (Tharthisch) Gesen. Hebr. Handwörterb. p. 705.
"") Bufus Festus Avienus. Ora maritima, vers. 85. Hic Gadir urbs est dicta Tartessus prius; och vers. 269
— — »Punicorum lingua conseptum locum Gadir vocatur, ipsa Tartessus prius cognominata est.» —
D:r N. Davis: Cartage and her remains p. 21 synes förmena att Phoenicerna också i sjelfva England
hade ställen, som de kallade Carthago och Tarschish. Detta skulle då hafva skett af samma anled-
ning som kolonister ännu stundom belägga sina nya boningsplatser med samma namn, som de gamla
hade, från hvilka de flyttat.
”"") Således hade här förut varit phoenicisk gudadyrkan; ty den hednagud, som Grekerna kallade den phoe-
niciske Herakles, Romarne Hercules, var Phoenicernas skyddsgud, ehuru under annat namn.
T) Andra antaga att Gades anlades redan 80 år efter Trojas’ undergång, Vellei. Paterc. 1, 2; andra att
det grundlades vid Trojas tid. Pomp. Mela III, 6; anförda af D:r Swith p. 43—44.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
