Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bronsåldern ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i; 110
taga Irland i räkningen, ehuru det synes hufvudsakligast ha varit guld, som der-
ifrån erhölls. Hvad nu först angår Spanien, så har D:r Smith i sitt ofvan anförda
arbete: Cassiterides sid. 45, 46 och på sista sidan af Innehållet (Contents) visat att
i Spanien aldrig funnits stor tillgång på tenn, och att der icke heller nu förekom-
mer utan högst obetydligt deraf, så att der icke finnes någon enda tenngrufva i
landet. — Hvad Irland beträffar, så hörde jag visserligen uppgifvas att der fordom
skall ha funnits något tenn; men sannolikt äfven der med ringa tillgång "). Der-
emot har i södra England på Scillyöarna och isynnerhet i Cornwall, från urminnes
tider, varit rika tenngrufvor och derifrån är det som Phenicerna hufvudsakligen
hemtat och kringspridt denna metall. Ehuru detta torde anses vara en allmänt
känd sak, vill jag dock i korthet erinra derom helst denna tennhandel på Briannien
haft ett hufvudsakligt inflytande på det ämne, vi här föresatt oss att afhandla. Men
vi önska först få fåsta läsarens uppmärksamhet derpå, att denna tennhandel på det
vestra Europa måste dels hafva varit verkställd af en talrik personal, så väl på
afhemtningsstället, som äfven för utspridningen, då den kunnat förskaffa tenn
och deraf tillverkad brons i stor mängd till så många skilda länder och folk; dels
att den drifvits under mycket lång tid, enär den, såsom vi skola visa, ända från
sagotiden börjades, sannolikt af Sidonierna, sedan fortsattes af Tyrierna, derefter af
Carthaginenserna och till sist äfven af de grekiskblifna Massiliensarna. Dessa sist-
nämnda gåfvo tennöarna det grekiska namnet Cassiterides, likasom de gifvit bern-
stensöarna den grekiska benämningen Flectrides. Hvad tennöarna eller tennkusten
förut kallades af Phenicerna, veta vi väl icke med säkerhet, men vi ha anledning
förmoda att de kallades Oestrymnides, eller med någon dylik benämning, som anses
vara af Pheniciskt ursprung ""). Man har menat att det först var under Cartha-
ginenserna som tennkusten fick detta pheniciska namn; men att den varit besökt
långt förut hafva vi redan fått veta af Strabo, och det bevises bland annat äfven
deraf, att då Plinius uppräknar en mängd först gjorda upptäckter, yttrar han sig,
säkert efter en gammal, någonstädes upptecknad tradition, att det var Midacritus,
som först förde tenn från ön Cassiterides. Plin. Hist. VII. 51. Men detta mystiska
namn Midacritus anses tillhöra sagotiden och vara enstydigt med Melkarth, den
Pheniciske Herkules och stadens skyddsgud. Äfven häraf ser man att redan forntiden
”) Deremot såg jag der, i de antiquariska Muséerna, den största mängd arbetade guldsaker från forntiden,
jag någonstädes sett, och af trovärdiga män omtalades fynd af arbetadt guld, funnet i jorden i fabu-
lösa massor. Annu skall guld förekomma i bergen och derifrån i floderna, men i så ringa mängd, att
arbetet att samla det ej skulle löna sig, af det skäl att man nu icke såsom fordom har slafvar att
dertill använda. Så sades det.
"") Sinus — — Oestrymnicus,
In quo insule sese exerunt Oestrymnides
Laxe jacentes et metallo divites
Stanni atque plumbi. Festus Avienus. Ora maritima vers. 95—98. Kort förut har Fest. Avien. yttrat
vers. 91 om ett framstående näs: Oestrymnin istud dixit evum antiquius.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
