Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bronsåldern ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
un
Himilcos resa, som närmast rörer vårt ämne, är bevittnad genom åberopande
af berättelsen derom hos Festus Avienus i dess poetiska utkast Ora maritima ”).
Vi skola försöka att derur utplocka hvad vi med säkerhet anse höra till vårt
ämne. En af de största svårigheterna är att man oftast lemnas i ovisshet huruvida
de ställen förf. omnämner sågo så ut, som han beskrifver dem då Hinilco besökte
dem eller då han sjelf skref sitt poem; detta vore af vigt att veta, ty mellan dessa
tidpunkter ligga vid pass 900 år. Ukert p. a st. menar att Festus, från 80 till
417 versen, beskrifvit hafsstränderna vid Atlantiska Oceanen. Vi antaga samma
mening.
Efter en lång förberedelse till sin vän och anförvandt Probus, om allt hvad
ban aärnar beskrifva, kommer han i 80 vers. till början af sitt egentliga ämne.
Han beskrifver här en stor hafsbugt, som han kallar den Atlantiska, hvari, säger
ban, ligger staden Gadir som fordom kallades Tartessus ""). Derefter omtalar han
en hög utskjutande udde, som forntiden kallade Oestrymnis; under denna öppnar sig
en vik kallad Sinus Oestrymnicus (v. 95) hvari öarna Oestrymnides ligga strödda,
och dessa, Bom han säger vara rika på tenn och bly, äro utan allt tvifvel Scilly-
öarna eller Landsend, sydvestspetsen af Cornwall "++), Vidare säger förf. att två
dagars segling härifrån ligger den fordom så kallade heliga ön b, som bebos af
Hibernar, således Irland. Och nära vid Oestrymnides ligger Albionernas ö, d. v. 8.
Britannien. Vi veta således, af allt detta, till hvilket ställe, förf. har fört oss. Nu
några betraktelser.
Vi veta förut att dessa tennöar, långt förr än af Himilco med sina Cartha-
ginenser, varit besökta af Tyriska Phenicer från Gades. Strabo berättar (L. III
e. 5; Par. edit. 1 p. 146), att i första tiderna voro Gaditanerna de enda Phenicer
som gingo till dessa tennöar för att handla, och dolde för alla andra denna segling
(Jemf. sid. 43). Gaditanerna började handla redan kring 1000 år f. Chr. men vi
ha anledning förmoda att de icke varit de första, ty Gades anlades af Tyrierna
som stapelplats för deras handel på vestra Europa; men sannolikt hade Sidonierna och
måhända också, innan Gades grundlades, några Tyrier äfven gått ända dit. Emellertid
”) Detta utkast är på flera ställen tryckt; det exemplar jag här begagnar finnes infördt bland Opera
poétarum latinorwn. Lond. 1713 fol. Tom. II p. 1334. Det innehåller 705 ännu bibehållna verser,
men är tyvärr alltför oredigt och svärfattligt. Ett utdrag deraf finnes i Heerens Historiche Werke Th.
XIII, s. 522. o. ff. Också finnes en kommentar deröfver i Ukerts Gesch. der Griechen u. Römer II.
1. p. 478. Afven vår lärde Domprost P. Wieselgren har anfört åtskilligt derur i sin bok: Wirdaland
ett Skandmaviskt kungarike sid. 104, o. ff.
"’) Se hvad vi derom yttrat sid. 105.
"") Dessa öar ligga i Sinus Oestrymnicus; således måste udden Oestrymnis väl äfven böra sökas i samma
trakt, och vara någon från Gallien utskjutande udde t. ex. den vid Brest; och kan väl omöjligen vara
den på Ukerts charta utsatta Cap S:t Vincent, som ligger allt för aflägset från Oustryriaides för att
hafva samma benämning. Men det är blott en bisak.
+) Då den fordom af Phoenicerna kallades den Heliga ön, måste den också fordom, d. v. s. förr än Hi
milco kom till stället, ha varit sätet för Phoenicisk gudadyrkan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
