Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bronsåldern ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
113
beskrifver Strabo invånarna på tennöarna, sådana Gaditanerna funnit dem, såsom
nomader, klädda i svarta kläder bestående af långa tuniker, som räckte ned till
hälarna, med gördel kring lifvet och med käppar i händerna, liknade de furier i tra-
gedierna. De lefde af boskap, med hvilken de drefvo kring utan fasta boningar.
Strabo p. 145. De voro således ej mycket aflägsna från vildhetstillståndet. Jemf.
ofvan sid. 45.
Så beskrifver Strabo dem (pag. 145) sådana de sannolikt befunnos vara då
Gaditanerna gjorde deras första bekantskap; men Festus Avienus, som tecknat dem
sådana de voro då Himilco många år derefter besökte dem, säger att invånarna på
tennöarna utgjorde ett kraftfullt, stolt och konstrikt folk, som egnade sig helt och
hållet åt handel”); äfven voro de raska sjömän, som i sina läderbatar öfverforo det ’
brusande sundet och klyfde oceanens vågor ""). De foro deri på två dagar till den
heliga ön (Irland). — Hvem igenkänner ej i denna teckning alla hufvuddragen af det
pheniciska folklynnet! och huru olika de spöklika vildar, som beskrifvas af Strabo.
Man synes ej kunna förklara denna olikhet på annat sätt än att antaga att de
hvilka Strabo beskrifver voro landets ur-invånare, sådana Tyrierna från Gades funno
dem, och att de af Festus Avienus skildrade voro pheniciska nybyggare, som långt
före Himilcos’ ankomst der hade bosatt sig.
Detta antagande grundar sig icke blott derpå att de, som äkta Phenicer, voro
driftiga handlande och raska sjömän, utan äfven derpå att deras läderbåtar ådaga-
lägga att de voro komna från Orienten; ty sådana båtar finnas och ha funnits, så
vidt jag vet, ingenstädes i Europa, utan der Phenicer för sin handels skull varit
bosatta ”"”). Deremot hafva sådana läderbåtar från urminnes tider begagnats i vestra
Asien, derifrån Nybyggarna ursprungligen kommit. Herodotus (I, 194) beskrifver
de laderbåtar, som på hans tid begagnades på Eufrat, der den flyter ned till Ba-
bylon. »De farkoster, säger han, på hvilka de resa utför floden till Babylon, äro
runda och alla gjorda af hudar. Hos Armenierna nemligen, de der bo ofvan om
Assyrierna, göra de bogtimmer af pil (vide) och bekläda det utvändigt med spända
skinn — men de afplatta likväl icke båtarna i bakstammen eller tillspetsa dem i
stäfven, utan de göra dem så runda som en sköld. Nu fylla de hela farkosten
med halm samt intaga sin last, hvarpå de låta den drifva med floden. Den styres
genom två åror af två karlar som stå i båten, derigenom att den ene skjuter åran
från sig, den andre drager henne åt sig. Sådana farkoster byggas så väl ganska
stora, som äfven smärre. — — När de nu seglat och komumnit till Babylon och ut-
ställt sina varor, låta de också utbjuda skeppstimren och halmen till salu; men :’
’) — — Multa vis htc gentis est,
Superbus animus, efficax sollertia,
Negociandi cura jugis omnibus. Vers. 98—100.
") Ibid. vers 101—109.
”"") Strabo omtslar dem hos Lusitanerna, der äfven tenn skall ba funnits; Avienus, hos Oestrymnerna och
ännu förekomma sådana läderbätar på flera ställen i England, Wales och Irland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
