Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bronsåldern ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
123
lågo deras vapen eller qvinnosmycken. Stundom funnos äfven urnor af olika former.
Ett af skeletterna hade vid högra sidan ett längt svärd och vid fötterna ett kortare.
Grafven var kring tio fot läng och nio bred. Vid ingången stod en pelare med en
grafskrift på pheniciska, som bevis att skelettet var af phenicisk börd ").
Från hvad tid dessa grafvar äro, torde hittills ej vara noga bestämdt. Man
vet att Sardinien blef eröfradt af Carthaginensarne 512 år f. Chr. Men det hade
först varit bebodt af Phenicer och Egyptier, enligt efterföljande, genom traditioner
på ön bekanta verser:
Et vos primum, o Phenices, qui invenistis insulam
Atque postea conduxistis gentes et populos
Et Sidones et Thyrios et multos Egyptios”""). a
Måhända härleder sig begrafningsplatsen vid Tharros från tiden då ön först bebygg-
des af Sidonier och Tyrier. Må härmed förhålla sig hur som helst, så hafva vi af
ofvananförda beskrifning på de pheniciska grafvarna vid Tharros, fått reda på huru
Phenicerna, åtminstone under en tidsperiod, brukade begrafva sina döda.
Det förtjenar derföre, utan allt tvifvel, vår uppmärksamhet att just på de
ställen, der vi hafva anledning förmoda, att Phenicer, för sin handelstrafik bosatt
sig hos oss, finnes ett slags forntidsgrafvar, alldeles sådana som de pheniciska på Sar-
dinien, hvilka har blifvit beskrifna, med den skillnad likväl, att då hos oss icke finnes
någon kalkartad mjuk sandsten, i hvilken grafvarna kunnat inhuggas, äro de byggda
af uppställda stenar, som bilda en afläng fyrkantig graf af olika längd och bredd,
med tvärliggande täckstenar och stundom öfverhöljda af en massa kullersten, så
att de bilda en i England s. k. Cairn (sid. 7). — Skeletterna ligga i dem i hori-
sontelt läge och äro till antulet ett, två eller tre, stundom flera i samma graf. Bred-
vid skeletterna ligga vapen, såsom svärd, längre och kortare (dolkar), äfven runda
sköldplåtar. Också finnas stundom, jemte skeletterna, qvinnosmycken: diademer,
armringar, bröstsmycken (halfmånar)”??) m. m. Ibland finnas också urnor af olika
former. Detta begrafningssätt har jag anledning anse vara det äldsta som brukats
”) Ett af de funna Cranierna har kommit i D:r Davis ägo och deraf har han benäget sändt mig en
photographi. Två cranier äro deponerade i Universitetets Museum i Cagliari.
") Se Davis öfvers. af D:r Nicoluccis Afhandling p. 3.
"") T. ex. tafl. 3 fig. 23. I förordet till 2:dra häftet, dateradt d. 8 Okt. 1862, yttrade jag att de
smycken, med hvilka de judiska qvinnorna prydde sig, och för hvilket de fingo förebråelser af Pro-
feterna t. ex. Jes. 3, 18, sannolikt äfven voro tillverkade i Tyrus, likasom också utan tvifvel de qvin-
noprydnader hvilka vi finna i phoeniciska grafvar hos oss; och att vi således, af dessa jordfynd här i
Norden, väl kunna få en föreställning om de semitiska qvinnosmycken på en tid då både Tyrus och Jeru-
salem stodo på höjden af sin glans. Det gläder mig att nu finna att Heeren redan förut antagit att ju-
dinnornas smycken blifvit tillverkade af Phoenicer (Heer. XI, 94 not. ”) Men att dylika äfven phe-
niciska uppgräfvas ur jorden i det norra Europa, har man väl icke förr tänkt på.
") Wenn wir annehmen därfen, dass der Putz der Jädinnen meist phönicische Arbeit war, was sich wohl kaum
bezweifeln lässt, so giebt die Stelle beim Jesaias 3 18—23 eine genauere Ansicht davon.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
