Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bronsåldern ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
134
Vi kunna lätt föreställa oss att då de första christna Missionärerna kommo
till ställen, der hedningarna voro Baalsdyrkare, såsom händelsen var i Skåne och
vestra Sverige, sökte de förmå dem att öfvergifva sin gamla tro och antaga den
nya läran, genom att med öfvergången göra så litet afbrott som möjligt, i de yttre
ceremonierna, vid hvilka den obildade massan mest fäster sig. Det ligger derföre
nära till hands att antaga att Missionärerna först begagnat till vigvattensstenar de
samma stenar, vid hvilka hedningarna voro vana att samlas för offerfesterna; (lika-
som vi finna att de första christna kyrkor alltid byggdes i grannskapet af hedniska
offerställen) och att sedermera de första egentliga vigvattensstenarna, som tillhöggos
för de Katholska kyrkorna, länge bibehöllo samma form och hade ett större eller
mindre antal runda irgröpningar, gjorda efter modellen af Baals offerstenar.
Af en sådan gammal Vigvattenssten, enligt konstdomares uppgift från 12:te, 13:de
seklet, meddelas här en teckning i mycket minskad skala; stenen, hvars öfra sida är
17$å tum lång och 133 tum bred, är ofvan helt platt med 6 runda ingröp-
ningar, lika dem på Ballersstenen sid. 133. Den har från urminnes tider
stått på en låg pelare af omkring 3 fots höjd, till dels i muren, vid ingån-
gen från vapenhuset i Nöbbelöfs kyrka i Ljunitz Härad af Lunds Stift,
ända till för 20 år sedan, då, vid kyrkans reparation, stenen af mig
togs i förvar "). Nu förvaras den i K. Vitterhets-, Historie- och Antiquitets-Aka-
demiens Museum i Stockholm.
En dylik vigvattenssten, ofvan platt med 5 runda ingröpningar, finnes i Strö
kyrka, likaledes i Lunds Stift. En teckning deraf har be-
näget blifvit meddelad af Artisten Herr N. M. Mandelgren.
Stenen är ej större än förra, ehuru teckningen gjorts något
större.
Följande märkvärdiga offersten är funnen och tecknad
af vår utmärkt skicklige Antiquitets-Intendent Hr P. A. Säve.
»Stenen, som är platt ofvan med 5 runda ingröpningar, är
stolpformig af 3 fot 6 tums höjd, samt 12 och 14 tum i
fyrkant. Den står, enligt Seves uppgift, i ett dike vid gärdsgården något norr
om Flata gästgifvargård, kring 1 mil från Skara, och är af svart gråsten.» — Hr
Seve tillägger: »den tyckes ingalunda hafva tjenat till något katholskt bruk; men
en folksägen är, att stenen blifvit ditkastad af en jättes hand, hvadan de 5 imär-
kena efter hans fingrar.» Ja, säkert är att denna folksägen, i likhet med många
dylika, häntyder på hedendomen och att således denna stolpformiga sten varit en
offersten, sannolikast hörande till Baalskulten. Hade denna och de två föregående
blifvit afbildade i samma skala, skulle de helt visst ha visat ännu större likhet än
") Gamla församligsboar visste traditionsvis att stenen blifvit begagnad vid katholska gudstjensten, som
på deras språk kallas papisteri.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
