Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillägg till Bronsåldern ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
147 |
minnesmärke, vare sig af borgligt eller husligt slav. Men det är just dessa tvenne
satser som vi skola bjuda till att undersöka. Sir RICHARD HoARrRE har i sitt stora
verk Ancient Wiltshire uttryckt sin smärta deröfver att i en tid då alla vetenska-
per raskt framgå och upplysning sprides öfver så många förut okända föremål, ett
så frejdadt monument som Stonehenge ännu förblifver höljdt i dunkelhet; »ty här»,
säger han, »är allt mörker och ovisshet. Vi må beundra, vi må gissa, men vi äro
dömda att förblifva i okunnighet och mörker».
Efter så många olika försök att förklara ifrågavarande forntidsmonument, af
hvilka ett föregående försök alltjemnt blifvit vederlagdt af ett följande och detta
åter af ett nytt, kan det med skäl anses vara ett både djerft och fåfängt företag
att bjuda till att framlägga en tolkning med hopp att der en gång i tiden, efter
lång och lugn pröfning, skulle befinnas vara riktig. Jag skall icke desto mindre
våga försöket. Härvid torde jag på förhand få uttala min öfvertygelse att hvarken
Stonchenge, eller något annat från samma tidsålder i Europa varande monument,
skall kunna genom sig sjelft nöjaktigt förklaras. Historiens tråd är afsliten och
lemnar ingen ledning; man måste uppsöka andra källor för upplysning, man mäste
uppsöka flera i ett eller annat afseende lika monumenter och jemföra dem med
hvarandra, hvarigenom det ena skall bidraga att förklara det andra och derigenom
skall slutligen ljus spridas öfver dem alla. Jag skall försöka att använda denna
komparativa undersökningsmethod äfven för Stonehenge, för att pröfva till hvilket
resultat den kan leda oss. Jag ämnar härvid först framlägga omotsägliga fakta,
och sedan deraf, så godt jag förmår, draga logiska slutföljder. Hvad som blott
synes sannolikt, skall blott som sådant framläggas och åt läsarens omdöme öfver-
lemnas att afgöra hvad grad af bevisning det kan innehålla.
Ehuru ruinerna, såsom ofvan nämndes, vid första påseendet visa blott en
oredig massa, inser man dock, sedan man närmare granskat dem, hurudan form
den byggnad haft, hvaraf delarna nu ligga om hvarandra hopkastade. Till denna
utredning hafva äfven de äldsta teckningarna,
man deraf eger, i sin mån bidragit. Dessa,
sådana de förekomma hos Ignatius Jonas, Cam-
den, m. fl., anförda bland andra af Sjöborg i
dess Samlingar I. sid. 102, pl. 9, visa att mo-
numentet då var något mindre förstördt än nu.
Med ledning af dessa äldre skildringar hafva
flera sednare författare, i teckningar framställt
monumentcts ursprungliga utseende.
Alla hafva derom öfverenskommit, och det
kan icke heller betviflas att byggnaden i sitt
ursprungliga och fulländade skick varit ctt cirkel-
rundt tempel, hvaraf grundteckningen visas här
i bifogade figur N:o 2. Utvändigt har det bestått
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
