Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillägg till Bronsåldern ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
160
som under en aflägsen forntid spridt sig fran Orienten till det vestra Europas
kustländer och öar.
En lärd Engelsman, Legum Doktorn George Smith, har i sin förträffliga bok
The Cassiterides sid. 56 ådagalagt att Phenicernas tennhandel på England började
dtminstone 1200 år f. Chr. och varade i mer än tusende är. Samme författare har
äfven bevisat att de gamles Cassiterides är det nuvarande Cornwall. Detta öfver-
ensstämmer med hvad vi nyligen läst i en artikel om grufvorna i England, att
»tenngrufvorna i Cornwall med kraft bearbetats i mer än 3000 år. Men att det
var Phenicer, som drefvo detta grufarbete, derom kan intet tvifvel uppstå. Strabo
anför (Lib. III), att fordomdags voro Phaenicerna de ende som idkade handel på
Cassiterides, dit de gingo öfver Gadeira (Caditz) och dolde för andra denna segling.
Handeln gick således då sjöledes, och så hade den gått ifrån första början, långt
förr än Gadeira blef anlagdt som stapelplats för handeln på Medelhafvet och Vester-
hafvet. På samma sätt fortfor den åtminstone ända till slutet af 2:dra puniska kri-
get, kring 200 f. Chr., då Spanien afträddes till Romarena. Marseille anlades 600
år f. Chr. och synes snart ha börjat drifva handel på tennlandet, hvars grekiska
namn Cassiterides, som redan var kändt af Herodotus kring 440 f. Chr., tros här-
stamma från dem >).
Emellertid är det utan allt tvifvel att Phunicerna, ända från de äldsta tiderna
af deras handelsexpeditioner icke blott kommo till Cornwall, utan vida längre mot
norr, ända till Danmarks och Skänes kuster, derifrån de hemtade sin bernsten. Man
har ända till senaste tiden påstått att de hemtat den vid Preussens kuster. Men
detta påstående grundar sig på två misstag: dels att man ej tagit kännedom om Wer-
lauffs förträffliga Afhandling: Den Nordiske Ravhandels Historie, och följaktligen
ej vetat att vid Danmarks kuster fanns rik tillgång på denna, särdeles i forntiden
dyrbara handelsvara, dels att man ej laggt märke till den underrättelse Plinius lem-
nar, att det först under Neros tid blef kändt att bernsten fanns vid Preussiska
kusterna af Östersjön. Jemf. Bronsdld. sid. 118—121.
Jag nämnde här ofvan att D:r Smith i sin bok The Cassiterides bevist att
Phenicerna i mer än 1000 år drefvo tennhandel på England; och dock har samma
författare, sid. 2, påstått att samma Phonicer ej lemnat i England ett enda hvarken
litterärt eler monumentalt minne af deras verksamhet. Detsamma ha äfven andra
berömda författare yttrat, bland hvilka min vän John Evans i sitt mästerliga verk:
The coins of the ancient Britons. Pag. 22 säger han att Phenicernas handel på Britannien
synes uteslutande hafva varit byteshandel, emedan inga spår efter deras närvaro der-
städes hittills blifvit upptäckta. "Hos en annan författare läser man att Phenicerna
”) Den lärde semitisten Bochart anför i sin Geographia sacra p. 220 att det förut af Phocnicerna blif-
vit kalladt ”"INTD92 baret-anac, tenn- eller blylandet, hvilken phoeniciska benämning af Grekerna
skulle omänudrats till Brettanikas, men detta lemnas derhän.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
