12 J. E. Hylén: ur vägen former, även om de äro aldrig så väl bestyrkta av handskrifterna, hvilka ej passa för hans åsigter. Man behöver ej gå längre än till samma sida, Homer oder Homeriden 60, för att få säkra bevis på detta mitt påståendes riktighet. Ty der utmönstrar han ur Iliaden åtskilliga fullt bestyrkta läsarter, blott för att få vissa former att förekomma endast i Odysséen. Så t. ex. påstår han, att den kontraherade formen Ἑρμῆς aldrig förekommer i Iliaden. Vidare läses enligt Christ ἕως med synizes endast i Odysséen. Former på -εὺς i st. f. -ε(σ)ος påträffa vi icke, om vi få tro Christ, i Iliaden. Ej heller κοῖλος utan städse κόϊλος. Och dock, i Christs egen Iliadupplaga läsa vi ἙἭ μῆς 20. 72, ἐρέβευς 8. 368, hvilka former han ej förmått avlägsna ur texten. Handskrifternas ϑάρσευς 17. 573 har han visserligen förbättrat, såsom han själv kallar det, till ϑράσεος. Men huruvida denna «förbättring» är nödig, är verkligen tvivel underkastadt. Ty hvarken ur språklig eller metrisk synpunkt kan formen antastas. Att dylika former både läsas och skrivas -εὺς, är till fullo bestyrkt. Och ur metrisk synpunkt sedt förekomma visserligen tre spondéer i början av hexametern ej så ofta, men vi ha dock i Iliaden och Odysséen 366 dylika verser. Då det så är, förefaller det mig väl djerft att bryta med den handskriftliga traditionen och såsom Christ genom konjektur insätta ϑοάσεος. Till Il. 17. 727 upptager Christ en konjektur av Nauck, τῆος μέν δα, och i proll. 178 till sin Iliadupplaga skänker han med en viss beundran sitt odelade bifall åt Nauck, hvilken genom sin konjektur «feliciter sanavit» denna vers. Handskrifternas läsart är dock ἕως μὲν γάρ τε, der ἕως måste läsas med synizesis, och jag kan för min del icke finna någon anledning vara för handen att väåldföra sig mot densamma. Åtminstone icke av det skäl, att Odysséen allena skall få uppvisa en dylik synizesform av ἕως. Även Christs påstående om κοῖλος finner jag om icke alldeles oriktigt så dock åtskilligt osäkert och åtminstone obevisadt. ; Ludwich har med talande siffror i en undersökning, hvilken — för att använda hans egna ord, Arist. Hom.