- Project Runeberg -  Nordisk tidskrift for filologi (og pædagogik) / Tredie række : Andet bind /
16

(1874-1922)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

16 J. E. Hylén: i en spondé i tredje foten, mot 28, der det förhåller sig på sådant sätt. Än gynsammare ställer det sig för Iliaden allena, ty av dess 27 fall stå endast 10 1 tredje spondén (10 : 17), under det av Odysséens 30 fall 18 bilda spondé i tredje foten (18 : 12). Skulle man av detta våga draga en slutsats, så låge väl den närmast till hands, att då κοῖλον måste läsas diftongiskt Od. 22. 385, det är högst sannolikt, att det bör läsas på samma sätt i de 29 fall, der det ej står 1 tredje fotens spondé, och att det är högst troligt, att även i de andra 28 fallen det bör läsas på samma sätt. Och då Iliaden mer än Odysséen älskar spondéer, så bör, i full motsats mot hvad Christ menar, κοῖλος snarare i lliaden än i Odysséen läsas diftongiskt. ἶ I alla fall bör man icke, såsom Christ gör, använda såsom bevismaterial en form, om hvilken man ej med full bestämdhet kan avgöra, huru den bör uppfattas. Till slut vill jag vidröra några av de egendomliga former, som Christ, Hom. oder Homerid.? 106 ff., anför och hvilka han med all rätt anser vara språkvidriga, nemligen sådana som ozto (11. 10.285), “δου; (11.2. 325, 0d. 1. 70), ys {1}. 16. 208), κράτεσφι (Il. 10. 156). Och med lika rätt framhäver han, att man mycket väl kan tilltro en frejdad episk skald dylika missbildningar. Något annat ställer sig saken, då man i de homeriska dikterna finner rent attiska former. Vi päåträffa t. ex. οὔσης (Od. 19. 489), ὄντας (Od. 7. 94) mot 350 former sådana som ἐών, ἐοῦσα, οἶδας (Od. 1. 337) mot οἷσϑα 18 gånger, Διονύσου (0d. 11. 325) mot fyra gånger Διωνύσοιο. Att verser, hvari sådana former förekomma, äro ombildade under attiske redaktörers händer, ligger i öppen dag. Men vi återvända till σπεῖο. Det läses Il. 10. 285: σπεῖό μοι, ὡς ὅτε πατρὶ ἅμ᾽ ἕσπεο Τυδέϊ δίῳ. Huru är denna egendomliga form bildad? Christ, Hom. oder 1 Om icke denna form är attisk — den läses dock Eur. Alc. 780 och Xen. Mem. 4. 6. 6 —, uppfattades den dock en tid såsom attisk. Ty själve Hesychius anmärker till den ἀττικῶς. Deremot anser Moiris οἶσϑα vara attiskt och οἶδας vulgärgrekiskt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Jun 16 15:33:36 2026 (www-data) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nordfilol/3r2/0028.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free