- Project Runeberg -  Nordisk tidskrift for filologi (og pædagogik) / Tredie række : Tredie bind /
30

(1874-1922)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

30 Herman Andersson: tag), efter konsonant och vid förlängning, t. ex.: giorno, Gigi, mancia, Borgia, braccio, riccio. Den andra gruppen ἔομ, dj/ påminner något om dei s. k. fje-ljudet i sv. Κατ, eller kanske ännu mera om det initiala ljudet i eng. οΠοβέ, jest. Detta utanför Toskana använda ljud är. såvidt jag kunnat finna, alltid föregäånget af explosiva. Den norditalienare, hvilkens uttal jag i detta fall kunnat närmare undersöka, bildade ljudet apikalt, med tungspetsen något öfver tänderna. När jag själf skulle försöka en dorsal bildning med tungryggen i läge för mitt svenska ch-ljud! och med på samma ställe bildad explosiva, misslyckades detta, däremot gillades alltid mitt apikala tc/2. Dessa båda iakttagelser kommo mig att tro, att den apikala bildningen skulle vara den normala, men enligt ett senare skriftligt meddelande från prof. Parodi tycks det icke sä förhälla sig, ty han kände endast dorsalt íc/. Det återstår emellertid att närmare fastställa de bäda bildningssättens utbredning. Säkert är, att det ofvan angifna (med tungspetsen mot alveolerna) faller sig lättast för den, som, likt mig, i sitt uttal af modersmålet endast känner frikativt cZ. Slutligen må påpekas, att explosivan i 8}. och tch har samma artikulationsställe som frikativan. Tyskarne lära förledas af sin beteckning ísc/, dsch till att bilda ett af dental explosiva sch sammansatt ljud, hvilket afgjordt stöter ett italienskt öra. På samma sätt torde nog ett föregående 72-ljud (t. ex. i mancia, ponce) palataliseras; detta är ätminstone säkert fallet, då ís/, ích bildas med tungspetsen. Vidare är att märka, att explosivan, såframt ljudet är kort, icke får frambringas med för kraftig artikulation, emedan annars förvexling med det långa ljudet kan inträda. B) palataler i egentlig mening: J, 2/2, ἰἢ. . J bildas dorsalt och är, då det står mellan vokaler (notaio*) eller efter konsonant i senare i språket införda ord såsom obbietto coniugi, är det nästan identiskt med sv. 7; 1 Jag bildar sv. c/ dorsalt, utan explosiva och mot härda gommen, som jag tror i j-läget. - 2 Jag följer samma rättskrifning som P. Petrocchi i Vocabolarietto di pronuncia e ortografia.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Jun 16 16:02:49 2026 (www-data) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nordfilol/3r3/0040.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free