Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30 Herman Andersson:
tag), efter konsonant och vid förlängning, t. ex.: giorno,
Gigi, mancia, Borgia, braccio, riccio.
Den andra gruppen ἔομ, dj/ påminner något om dei
s. k. fje-ljudet i sv. Κατ, eller kanske ännu mera om det
initiala ljudet i eng. οΠοβέ, jest. Detta utanför Toskana
använda ljud är. såvidt jag kunnat finna, alltid föregäånget af
explosiva. Den norditalienare, hvilkens uttal jag i detta fall
kunnat närmare undersöka, bildade ljudet apikalt, med
tungspetsen något öfver tänderna. När jag själf skulle försöka
en dorsal bildning med tungryggen i läge för mitt svenska
ch-ljud! och med på samma ställe bildad explosiva,
misslyckades detta, däremot gillades alltid mitt apikala tc/2. Dessa
båda iakttagelser kommo mig att tro, att den apikala
bildningen skulle vara den normala, men enligt ett senare
skriftligt meddelande från prof. Parodi tycks det icke sä förhälla
sig, ty han kände endast dorsalt íc/. Det återstår emellertid
att närmare fastställa de bäda bildningssättens utbredning.
Säkert är, att det ofvan angifna (med tungspetsen mot
alveolerna) faller sig lättast för den, som, likt mig, i sitt uttal af
modersmålet endast känner frikativt cZ.
Slutligen må påpekas, att explosivan i 8}. och tch har
samma artikulationsställe som frikativan. Tyskarne lära
förledas af sin beteckning ísc/, dsch till att bilda ett af dental
explosiva sch sammansatt ljud, hvilket afgjordt stöter ett
italienskt öra. På samma sätt torde nog ett föregående 72-ljud
(t. ex. i mancia, ponce) palataliseras; detta är ätminstone
säkert fallet, då ís/, ích bildas med tungspetsen. Vidare är
att märka, att explosivan, såframt ljudet är kort, icke får
frambringas med för kraftig artikulation, emedan annars
förvexling med det långa ljudet kan inträda.
B) palataler i egentlig mening: J, 2/2, ἰἢ. .
J bildas dorsalt och är, då det står mellan vokaler
(notaio*) eller efter konsonant i senare i språket införda ord
såsom obbietto coniugi, är det nästan identiskt med sv. 7;
1 Jag bildar sv. c/ dorsalt, utan explosiva och mot härda gommen,
som jag tror i j-läget. -
2 Jag följer samma rättskrifning som P. Petrocchi i Vocabolarietto
di pronuncia e ortografia.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Jun 16 16:02:49 2026
(www-data)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/nordfilol/3r3/0040.html