Den moderna italienskans ljudlära. 29 denna skilnad mellan franskt och italienskt fćoz/öst s skulle förklara den märkbart olika akustiska effekten hos dessa språks tonande s ljud. Enligt prof. J. Storm (Engl. Phil.” 48) . skulle det italienska 5.5 tonstyrka vara mindre. Det är möjligt, att detta vid fortlöpande tal kan vara fallet, men i isoleradit uttalade ord kunde jag icke märka något aftagande af tonstyrkan. Palataler. A) Præpalataler, i hvilken benämning jag innesluter äfven mot alveolerna bildade ljud. a) 5}, tsh, 2h (tonande ljud), εἰσι; b) tch, djh. , De till gruppen a) hörande ljuden kunna bildas med tungspetsen mot gränsen af alveolerna och främre hårda gommen. Vanligen uppgifvas ljuden såsom dorsala, och förekomma väl också med sådan bildning, men i hvilken utsträckning måste jag lemna oafgjordt. De personer, hvilkas uttal jag härvidlag var i tillfälle att undersöka, bildade ljudet apikalt. Akustiskt påminner det πᾶροί om sc/-ljudet i eng. she eller fr. chef. Det af explosiva icke föregångna ljudet (sh, zh) förekommer: 1) motsvarande beteckningen sci, sce (t. ex. sciallo, scimmia, lascia, nasce) såväl initialt som intervokalt öfver hela Italien i det bildade uttalet; 2) motsvarande beteckningen ce, ci, ge, gi intervokalt (t. ex. pace, Bice, digiuno) och initialt, om det föregås af vokal, som icke fordrar fördubbling (t. ex. «Milano è una città [läs shittà] molto ricca»). I sådan ställning är ljudet karakteristiskt för Toskana’, där det användes af såväl bildade som obildade. Från det med sc tecknade ljudet skiljes det genom kvantiteten: i bisce (pl. af biscia), nasce är sh längt, i Bice, pace kort. Det är väl denna kvantitetsskilnad F. d'Ovidio åsyftar, då han talar om «einem assibilierten Laute, der gleichsam die ĦHälfte eines sh* ist» (Grundr. duom. Phil. 1:1491). I förbindelse med explosiva (¢s/, dz/) är ljudet specielt toskanskt och förekommer initialt (med ofvannämnda undan- * Enligt J. Storm (De romanske sprog og folk) förekommer det ock 1 romerskt: uttal. - ; ? D'Ovidio använder ett annåt tecken, s med hake öfver.