- Project Runeberg -  Nordisk tidskrift for filologi (og pædagogik) / Tredie række : Tredie bind /
29

(1874-1922)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Den moderna italienskans ljudlära. 29 denna skilnad mellan franskt och italienskt fćoz/öst s skulle förklara den märkbart olika akustiska effekten hos dessa språks tonande s ljud. Enligt prof. J. Storm (Engl. Phil.” 48) . skulle det italienska 5.5 tonstyrka vara mindre. Det är möjligt, att detta vid fortlöpande tal kan vara fallet, men i isoleradit uttalade ord kunde jag icke märka något aftagande af tonstyrkan. Palataler. A) Præpalataler, i hvilken benämning jag innesluter äfven mot alveolerna bildade ljud. a) 5}, tsh, 2h (tonande ljud), εἰσι; b) tch, djh. , De till gruppen a) hörande ljuden kunna bildas med tungspetsen mot gränsen af alveolerna och främre hårda gommen. Vanligen uppgifvas ljuden såsom dorsala, och förekomma väl också med sådan bildning, men i hvilken utsträckning måste jag lemna oafgjordt. De personer, hvilkas uttal jag härvidlag var i tillfälle att undersöka, bildade ljudet apikalt. Akustiskt påminner det πᾶροί om sc/-ljudet i eng. she eller fr. chef. Det af explosiva icke föregångna ljudet (sh, zh) förekommer: 1) motsvarande beteckningen sci, sce (t. ex. sciallo, scimmia, lascia, nasce) såväl initialt som intervokalt öfver hela Italien i det bildade uttalet; 2) motsvarande beteckningen ce, ci, ge, gi intervokalt (t. ex. pace, Bice, digiuno) och initialt, om det föregås af vokal, som icke fordrar fördubbling (t. ex. «Milano è una città [läs shittà] molto ricca»). I sådan ställning är ljudet karakteristiskt för Toskana’, där det användes af såväl bildade som obildade. Från det med sc tecknade ljudet skiljes det genom kvantiteten: i bisce (pl. af biscia), nasce är sh längt, i Bice, pace kort. Det är väl denna kvantitetsskilnad F. d'Ovidio åsyftar, då han talar om «einem assibilierten Laute, der gleichsam die ĦHälfte eines sh* ist» (Grundr. duom. Phil. 1:1491). I förbindelse med explosiva (¢s/, dz/) är ljudet specielt toskanskt och förekommer initialt (med ofvannämnda undan- * Enligt J. Storm (De romanske sprog og folk) förekommer det ock 1 romerskt: uttal. - ; ? D'Ovidio använder ett annåt tecken, s med hake öfver.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Jun 16 16:02:49 2026 (www-data) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nordfilol/3r3/0039.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free