Förklaringar ock anmärkningar till fornnordiska lagar. 1: Av Elis Wadstein. Formen accer, som står i den fornsvenska Lydekinus-handskriften (se Småstycken på fornsvenska, samlade af Klemming s. 205.24 samt Collin och Schlyter Vestgötalagen s. 272.4), torde hittils icke hava blivit tillfredsställande utredd. Den förekommer i följande sammanhang: «hwar sum niþir fællir dax wærki . i. kyrkiu garþ stapul eller klo[n]cnæ hus gerneng bøte øre firi 0c twa øræ firi accer en quær sitær.» Enligt Schlyters Ordbok under a/a skulle accer troligen vara skriffel för acu av aka «körsel», men ett dylikt ord passar, så vitt jag kan se, föga väl på detta ställe. Bättre torde vara att fatta accer såsom fel för atter; c ock ¢ skrivas som bekant i de gamla handskrifterna ganska lika (enligt Collin ock Schlyter — se noten hos dessa — har också accer här i handskriften av andra till ock med lästs som acter eller rentav som after). Översättningen av lagstället blir då: «Den, som försummnıar dagsvärk vid uppförandet av kyrkohägnad eller av stapel eller hus för (kyrk)klockorna, böte härför 1 öre; samt 2 öre [härför] ytterligare» (egentl. «åter, ånyo») «om han (fortfarande) stannar hemma»; jfr. ἔδυ. apter, atter, ater — «ånyo, vidare» enligt Schlyters ock Söderwalls ordböcker. 1 Första artikeln finnes i denna tidskrift band III.