20 Elis Wadstein: Fsv. nampn ok stampn. I Upplandslagens konungabalk, tionde flocken heter det: «Nv biuþpær kunungær lip ok leþpung utt. biupær utt roþ ok reþ. þa skal næmpnæ hampn ok stampn. ok styriman. ok hasætæ allæ» etc. Schlyter säger i sitt Glossar om detta /ampn, att det står om «den hamn, där flottan skall samlas för att utgå i leding», men han tillägger: «om ej, såsom troligt är, ἢ. οἱ stamn i U. för rimmets skull äro sammanställda i st. f. hamnu ok stamboa». Under stamn översätter så Schlyter uttrycket med <«stamboe och alla krigsmän (som utgå från hamnarna i Uplands folkländer)». Enligt min mening behöver man emellertid icke göra det betänkliga antagandet, att man här skulle ha använt Äampn ok stampn på det av Schlyter förutsatta godtyckliga sättet. Jag sammanställer /ampn med da. /afn «<skibsmandskab» (Lunds Ordbog) ock isl. ofn «Besætning, Mandskab paa Fartøi». Ordet síampn «stam, stäf» anser jag i det här ifrågavarande uttrycket för rimmets skull ha valts såsom beteckning för hela skeppet; jfr att isl. síafn likaledes i poetiskt språkbruk användes =— <«navis» (Egilsson) samt att fda. stafn (enl. Lund) även «siges om hele skibet». Den punkt i UpL., i vilken det här diskuterade uttrycket förekommer, är alltså att översätta: «Då skall man utse besättning ock fartyg samt styrman ock [alla] roddare». Fsv. skunkufalz mapper. Detta ord, som förekommer på ett enda ställe i den gamla litteraturen, nämligen i VgL. lI, Dr. VII, där det säges: «han heter skunkufalz mapþer ær þræl hauir varit», har hittils icke blivit förklarat. Schlyter anser i sitt glossar (där ordet mindre nöjaktigt anföres under formen sÆunkufals m.), att ordet utgjort «en smädetitel, som gafs åt en frigifven träl», men framhåller, att dess egentliga betydelse är obekant. Emellertid påpekar Schlyter till jämförelse det i svenska ock ' Jfr hos L. Bygdén, Några studier rörande Disa-sagan 5. 47 (Samlaren XVII) där samma tolkning — meddelad av mig — utan motivering lemnas.