22 Elis Wadstein: kallades pallio cooperire natos (i Frankrike: mettre les enfans sous le drap eller sous le poile). Härom är att jämföra Du Cange, som förklarar detta uttryck på följande sätt: «natos scilicet ex concubina, quam pater postmodum in uxorem legitimam coram proprio Sacerdote accipit. Cujus ritus initium fluxisse arbitror ab eo, qui in adoptionibus observabatur: quippe adoptivos pallio ac stola propria adoptantes quodammodo involvebant, ut ab iis quasi prognatos indicarent»; jfr ock vad Grimm, Deutsche Rechtsalterthümer s. 464, anför om samma ceremoni ur en gammal författare: adoptionis jus illorum temporum instituto more rite sancitum tradunt, qui is inoleverat, ut qui adoptaret, per stolæ fluentis sinus eum qui adoptaretur traduceret. Den på dylikt sätt adopterade kallades mantellatus, mlt. mantelkint (jfr Grimm, anf. arb. s. 160, Schiller u. Lübben, Mnd. Wörterb.). Med detta mantellatus såsom benämning för en adopterad torde det fsv. skunkufalz: mapper vara att sammanhälla. Ordet sÆkunkufalz är enligt min mening sammansatt av ett “skunka med liknande betydelse som sv. dial. skunk «öfverkjortel», da. skunk «et livstycke og skiørt under eet» (Vid. Selsk. Ordb.) samt fsv. falder «fåll, veck». Benämningen skunkufalz-mapþer «kjortelvecks-man» har en æØ¢{edder «<frigiven träl» påtagligen fätt av samma anledning som en mantellatus «mantel-man» har fått sin, nämligen därför att han vid <«ætleþping» symboliskt invecklades i den adopterandes kjortel. Jag lemnar därhän, huruvida fsv. *“skunka, såsom nsv. dial. ock da. skunk, endast avsett kvinlig kjortel, eller möjligen även använts om manlig överklädnad. För det senare talar emellertid isl. sÆæikkia «mantel», som enligt Läffler m. fl. (jfr senast Lidén i Uppsalastudier s. 80) är besläktat med nynord. skunk (ock nsv. skynke). Kanske betyda dessa ord egentligen «(lår)benklädnad», klädesplagg, som räcker ned över (lår)benen; jfr nsv. skinka «lårben», sv. dial. skink «skenben», skink-hallter «halt i låret», mht. scAhinke «lårben», ty. o. ostfris. scįhunke «ben», sv. dial. skunka «springe tungt» etc. Emellertid är det för min ovan givna förklaring av skunkufalz maþer icke nödvändigt att förutsätta, att fsv.