Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
S. Sørensen: Anm. af Lehmann, Religion og kultur 1 Avesta. | 63
Amelette Ronsardelette,
Mignonnette, doucelette,
Très chère hostesse de mon corps,
Tu descends là-bas foiblelette,
Pasle, maigrelette, seulette,
Dans le froids royaume des morts.
På liknande sätt införde denna skola med flit många andra
sällsynta afledningar och ordbildningar, som man, om de uppstått
i en af språkhistorien obelyst period, stundom skulle hafva frestats
att antaga såsom populära.
Bland de ställen, där vindikationen af vulgärspråk
återkommer i något djärf gestalt, må ytterligare blott anföras § 63.
Det säges först, att adjektiv sammansatta med förstärkande per
tillhöra sermo plebeius, hvilket bland andra äfven Wölfflin varit
benägen antaga. Men strax efteråt ges följande uppgifter. Af
de 225 förefintliga sådana adjektiv har Cicero 106, och af dessa
endast 19 i brefven, hvilka ju äro den egentligen populära delen
af Ciceros verk. Det är ej så lätt att försona dessa fakta, och
de ingifva Cooper själf en viss tvekan (s. 254).
Att biclinium och præputium blifvit behandlade på tvenne
ställen (s. 303, 304 och 326, 327), betyder föga. Med mera
skäl höra de väl hemma på det senare stället, där förf. ägnar en
ganska själfständig framställning åt hybrida ordbildningar.
Det vore önskvärdt, att författaren ville använda sin lärdom,
sin flit och sin stora begåfning åt andra sidor af vulgärlatinets
lif, hvilket han ju allsidigt studerat. Han ger inledningsvis en
förhoppning om ett sådant fullföljande af sitt arbete, och vi sluta
med att itrigt uppmana honom därtill.
Göteborg, juni 1896.
Johan Vising.
Edv. Lehmann: Om forholdet mellem religion og kultur i Avesta.
København 1896.
Denne disputats er, saa vidt vides, det første på
grundteksten baserede skrift om Avesta, der er fremkommet i Danmark
siden N. L. Westergaards dage. Allerede denne omstændighed
gör, at dets fremkomst må hilses med glæde. Hertil kommer, at
det både handler om et interessant æmne og er livlig skrevet.
Det er udarbejdet for et par år siden, inden forfatteren endnu
var nået til en relativ afslutning af sine studier, og indeholder
derfor ting, som forfatteren selv ikke mere vedkender sig. Det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Jun 16 17:54:52 2026
(www-data)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/nordfilol/3r5/0075.html