166 Sam Wide: staden (ἐγγὺς οὔσῃ) Här talar historieskrifvaren icke om väderstrecket, såsom i det föregående: han säger endast, att Enneakrunos låg ἐγγύς. Om till detta ord bör underförstås τῆς ἀκροπόλεως eller τοῦ πρὸς νότον μάλιστα τετραμμένου eller båda delarne af den gamla staden, alltså τῆς ἀρχαίας πόλεως, framgår icke tydligt af det grammatiska eller logiska sammanhanget. Sakligt sedt, har man endast att välja mellan de bägge senare alternativen, och någon stor åtskilnad kan icke göras mellan dessa, _ ty enligt forntidens åskådning låg stadskällan något utanför staden (jfr. Herodotos VI 137). Det var således tämligen ett och det samma, om Enneakrunos tänktes ligga utanför den gamla staden i dess helhet eller utanför den nedre delen af densamma. Något bestämdt läge för Enneakrunos har således icke heller Thukydides angifvit. Den gamla staden sträckte sig nedanför Akropolis företrädesvis i söder, men att döma af uttrycket μάλιστα jämfördt med μᾶλλον synes Thukydides ha föreställt sig, att denna nedre del af den gamla staden i någon måtto sträckte sig äfven i en annan, till söder gränsande riktning, altså åt öster eller åt vester (hvarvid man hellre tänker på den vestra delen, från Akropolis sedt, på grund af terrängförhållandena — därifrån ledde ju den enda ordentliga uppgången till Akropolis, Paus. I 22, 4). Det enda, vi lära af Thukydides II 15 i fråga om Enneakrunos’ läge, är, att denna brunn befann sig i närheten af den gamla staden, eller om man hellre så vill, i närheten af den nedanför Akropolis belägna del af den gamla staden, som hufvudsakligen sträckte sig söder om Akropolis, men till någon del äfven åt ett annat väderstreck, rimligtvis åt vester’. Här är ' Det är intressant att jämföra Thukydides’ sätt att framställa sitt bevis i koncisa uttryck och invecklad satsbyggnad med en modern bevisföring om samma sak. Vi skulle i detta fall säga: Enneakrunos’ vatten begagnas ännu i dag vid bröllop och andra heliga bruk; däraf sluta vi (induktivt), att i urgamla tider detta vatten begagnades vid lifvets viktigaste behof (τὰ πλείστου ἄξια). att Kallirhoe (Enneakrunos) altså då var stadskällan, ur hvilken stadens dåvarande befolkning hufvudsakligen hemtade sitt vatten; men i denna egenskap måste Kallirhoe-Enneakrunos ha legat ἐγγύς, i närheten af den gamla staden. Jag skulle ej ha påpekat denna enkla sak, så framt ej en energisk motståndare till Dörpfelds Enneakrunos-teorier, Chr. Belger, i ett föredrag, hållet i Berlins Arkeologiska Sällskap (Jahrb. des deutsch. archäol. Inst., Archäol. Anzeiger 1896 s. 42) sagt, att ἐγγὺς οὔσῃ på detta ställe måste förklaras på något sätt, och att han väntar förklaringen från Stahl. a λῶν ϑνλ..... Uri τονλκί,.