168 Sam Wide: heten af Olympieion eller söder om Dionysosteatern uppvisa en sådan nejd, ty hela denna trakt sluttar ganska starkt ned mot Ilissos och marken är dessutom stenig, icke lerig. Pervanoglu påstod visserligen (Philologus XXIV 1865, s. 459), att han i närheten af det nuvarande militärhospitalet sett vasstrån — alltså ett tecken till att trakten där var sumpig; men sedan har ingen lyckats upptäcka vass på detta ställe. En med Greklands geologiska förhållanden mycket förtrogen man, Prof. Lepsius i Darmstadt, förnekar möjligheten af, att söder om borgen, i närheten af militärhospitalet en sumptrakt har existerat. En annan framstående geolog, Prof. Bücking 1 Strassburg, har på tillfrågan medgifvit denna möjlighet (Rhein. Mus. XLVII 59). Med hänsyn till dessa båda auktoriteters olika omdömen bör emellertid framhållas, att Lepsius afgifvit sitt yttrande efter grundliga studier på ort och ställe, Bücking däremot har fällt sitt omdöme med stöd af minnet eller af kartan. En förtviflad utväg att åt sydöstra delen af Athen rädda Dionysoshelgedomen ὃν Auvas har anlitats af C. Wachsmuth (Abhand). der philol.-histor. Classe der Sächs. Gesellsch. der Wissensch. X VIII (1897)s. 49), som vill förlägga denna helgedom sydost om Akropolis till Ilissos «i en lindrig sänkning af flodbädden, där vattnet lätt kunde bilda sumpiga pussar (sumpfähnliche Lachen)». Frånsedt andra osannolikheter förefaller -det ganska egendomligt, att en helgedom skulle ha blifvit anlagd just i en fiodbädd, som årligen öfversvämmades. Dessutom framträder tendensen i Wachsmuths förslag tämligen tydligt. Det har alltså sina stora svårigheter att förlägga Ζιονύσιον ἐν Λίμναις àt samma håll som de öfriga helgedomarna, och å andra sidan måste medgifvas, att den trakt, där Dörpfeld sökt denna helgedom, i dalsänkan mellan Areopagen och Pnyx, där ett naturligt hinder möter ett rikligt undanfall af vattnet, och hvarest öfver 100 gamla brunnar anträffats (Athen. Mittheil. XXI (1896) s. 105), med rätta kunnat i forntiden ha burit namnet Aiuvau. Medan vi alltså måste antaga, att de af Thukydides omnämda helgedomarne Olympieion, Pythion och ἱερὸν ] ἧς voro belägna vid Ilissos, torde däremot Dionysos’ êv “έμναις helgedom ha legat àt ett annat håll, törhända vester om Akropolis i sänkningen mellan Pnyx och Areopagen. Denna lokalisering strider ingalunda mot Thukydides’ ord, fastmera förstår man Thukydides’ framställning bättre, om man antager, att alla helgedomarna icke