- Project Runeberg -  Nordisk tidskrift for filologi (og pædagogik) / Tredie række : Ottende bind /
169

(1874-1922)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

==. ἾἿἾἙἑΣ ΝΣ Thukydides II 15 och det gamla Athen före Theseus. 169 voro belägna tillsammans på ett ställe eller i en och samma riktning från Akropolis räknadt. Om man i likhet med Thukydides söker att på grund af uråldriga helgedomars läge bestämma omfånget för det äldsta Athen eller för öfrigt hvilken gammal stad som hälst, är det naturligtvis bättre, om man kan finna helgedomar, hvilka ligga utbredda på en längre sträcka, än i en enda klunga. Förutsatt nu, att tre af helgedomarne lågo tillsammans nere vid Ilissos och den fjärde vester om Akropolis, så hade Thukydides ej kunnat uttrycka sig annorlunda än han nu gör, πρὸς νότον μάλιστα τετραμμένον : den nedre delen af den gamla staden låg att döma af de helgedomar. från hvilka slutledningen gjordes, icke uteslutande, men väl öfvervägande (μάλιστα) i söder, en- del låg mera i riktning mot sydost, en annan del mera åt vester. Om man betraktar de tre första helgedomarna tillsammantagna såsom den östligaste punkten och Dionysion êv Aíuvaıs såsom den vestligaste, så måste Thukydides antaga, att den mellan dessa punkter belägna sträckan, τὸ πρὸς νότον τετραμμένον, också var bebygd. Törhända har han just där funnit sina ἄλλα ἱερὰ ἀρχαῖα, som tydligen spelat en roll vid hans induktiva bevisföring, men hvilkas namn han uraktlåter att nämna. Antagandet, att den fjärde helgedomen varit belägen vester om Akropolis, står altså icke i strid mot Thukydides’ tankegång och uttryckssätt, tvärtom förklarar det ganske väl de obestämda uttrycken πρὸς νότον μάλιστα τετραμμένον och πρὸς τοῦτο τὸ μέρος τῆς πόλεως μᾶλλον ἵδουται: de helgedomar, som användas såsom bevismedel, voro belägna mera i riktning mot denna del af staden (τὸ πρὸς νότον μάλιστα teτραμμένον) än mot andra delar af staden, t. ex. Kerameikos eller den norra eller den östra delen af det nyare Athen’. I motsats till Dörpfeld och hans motståndare anser jag, att man icke har någon skyldighet att förlägga Enneakrunos till närheten af den ena eller den andra helgedomen. Såsom ofvan blifvit framhållet, är det enda vi genom Thukydides få veta om Enneakrunos läge det, att denna brunn måste ha legat i närheten af den förtheseiska stadens nedre del, som utbredde sig hufvudsakligen åt söder (från Akropolis), men därjämte sträckte 1 Om man mot denna uppfattning vill invända, att Thukydides uppräknat helgedomarne i en viss lokal ordningsföljd, må här framhållas, att så icke är fallet med de 3 första helgedomarna, Olympieion, Pythion och ἱερὸν Γῆς. Pythion låg utanför Olympieion, τὸ τῆς Γῆς ἱερόν däremot inom Olympieions tempelgård (Paus. I 19, 1. 18, 7).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jun 17 12:16:29 2026 (www-data) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nordfilol/3r8/0179.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free