Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Thukydides II 15 och det gamla Athen före Theseus. 171
Kará vid Hymettos — just de material, som användes vid den
ἡ peisistratidiska tidens byggnader. Åtskilliga af dessa stenar visa
tydliga spår af flitig beröring med vatten (urhålkningar och
kalkaflagringar); på en af stenarne har tydligen suttit en djur-,
antagligen lejonmask, genom hvilken vattnet strömmat ut; en sten
har hål, där man antagligen ställt de i bottnen spetsiga kärl, i
hvilka vatten hemtades vid brunnen,
5) Detta brunnhus, hvilket att döma af materialet efter all
sannolikhet tillhör den peisistratidiska tiden, antager Dörpfeld ha stått
15—20 meter norr om den nämda vattenbassinen, just där en i
klippan sprängd gång, som leder från ett par större i Pnyxberget
huggna vattenkamrar, mynnar ut.
Här skulle enligt Dörpfelds åsikt Kallirhoe engång ha legat.
När dess vatten började tryta, har man medels inhuggning i
berget sökt skaffa rikligare tillgång på vatten, och när ej heller
detta förslog, skulle Peisistratos ha byggt sin stora vattenledning,
som matat Kallirhoe med vatten, hvilket sedan utströmmat ur
brunnhuset med de nio mynningarna, ᾿Πγνεάκρουνγος.
6) Tilläggas bör, att i trakten mellan Pnyx och Areopagen
anträffats öfver 100 brunnar af hvilka de flesta voro fyllda med
vasskärfvor. Det stora flertalet af dessa skärfvor tillhör den
s. k. geometriska stilen, en mindre del utgöres af fragment af
svartfiguriga vaser, och endast några få af dessa skärfvor ha
tillhört rödfiguriga vaser. Häraf finna vi, att denna trakt i
forntiden var mycket vattenrik, och att de flesta brunnarne
tilltäpptes och upphörde att begagnas under det 6te årh. f. Kr. —
alltså med anledning af den stora vattenledningens och
brunnhusets uppförande.
Det kan icke förnekas, att om också Dörpfeld icke lyckats
till full evidens uppvisa, att Enneakrunos har legat här, likväl
ganska mycket talar till förmån för hans antagende. Det
viktigaste skäl, man anfört mot Dörpfelds Enneakrunosteori, har
hemtats från det här behandlade Thukydidesstället, hvilket enligt
min uppfattning icke står i strid mot en dylik åsikt. Vidare har
man anmärkt, att Thukydides’ ord τῇ κρήνῃ τῇ νῦν μὲν τῶν
τυράννων οὕτως σκευασάντων ᾿Βννεακρούγῳ καλουμένῃ, τὸ δὲ
πάλαι φανερῶν τῶν πηγῶν οὐσῶν Καλλιρρόῃ ὠνομασμένῃ icke
stämma öfverens med Dörpfelds förklaring: enligt detta ställe
skulle Peisistratos nämligen ha inskränkt sig till att inleda det
sprudlande källvattnet i ett brunnhus med nio mynningar (Belger,
Archäol. Anzeiger 1896 s. 22, Milchhöfer, Philologus LV (1896)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Wed Jun 17 12:16:29 2026
(www-data)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/nordfilol/3r8/0181.html