Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om det friare braket af pluralis hos Virgilius.
Föredrag hållet vid Nordiska filologmötet i Stockholm 1886.
Af R. Törnebladh.
Medan man egnat mycket och noggrant arbete åt den
grammatikaliska utredniDgen af det prosaiska språkbruket
hos romarne, har ingalunda samma uppmärksamhet kommit
det poetiska språkbruket till godo. Enskilda
undersökningar af vissa ställen hos skalderna i förening med
testens fastställande samt äfven af handlingar om särskilda
forfattares’egendomligheter finnas visserligen, men en verkligt
uttömmande behandling har ämnet icke fått. I de
grammatikaliska läroböckerna förekomma spridda upplysniugar om
åtskilliga språkföreteelser, men grammatikernas regler afse
till öfvervägande del prosan, hvilken ju också i och för
fastställandet af språkets allmänna lagar spelar hufvudrollen.
Det är nemligen lätt insedt, att skalderna måste vara friare
i sitt sätt att behandla språket, och att hos dem mycket får
sin förklaring af den individuella uppfattningen samt den
större eller mindre förmågan att foga språket i den bundna
formen eller i korthet uttryckt af smaken (jfr Lucretius
de rerum natura I, 136). Men om ock förhållandet är
sådant, lära skalderna icke kunna lösgöra sig från vissa
objektiva lagar eller bestämmelser, ehuru de inom gifna
områden kunua och måste röra sig mera fritt och
obehin-dradt. Det lönar derför mödan att söka uppdraga gränserna,
i den mån sådant låter sig göra, för den poetiska
språkbehandlingen; jag säger, i den mån sådant låter sig göra,
Nord. tidakr. f. filol. Ny række. X. 13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
