Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
med afseende derpå, att skaldernas djerfvare vändningar icke
alltid kunna inordnas ens under kategorier af mera
vidsträckt omfattning.
Såsom ett anspråkslöst bidrag till lösning af den
uppgift, jag här antydt, hvilken, likasom de flesta dylika, endast
genom förenade bemödanden kau lösas, tillåter jag mig
framhålla några synpunkter för bedömande af det så ofta
omtalade friare bruket af pluralis hos skalderna. Jag
inskränker mig dock till en skald, emedan tiden ej
med-gifvit mig att i större skala behandla ämnet. Då jag valt
Virgilius framför andra, ligger dock redan i valet en antydan
derom, att belysningen af den enskilda författaren i viss mån
innebär en belysning af det poetiska språkbruket i det hela.
Virgilius är nemligen den typiske romarskalden, hvad
språket vidkommer. Han har om ej skapat, dock gifvit på
en gång utbildning och stadga åt det poetiska språket hos
romarne, hvilket efter honom jemväl i måuga fall inverkat
på prosan. Före honom var skaldespråket icke fullt
utveckladt; efterträdarne på skaldefältet åter hafva
öfver-hufvud taget följt i hans fotspår, ehuru de naturligtvis i
åtskilliga fall gått något på sidan om dessa.
Det är också framför allt mot Virgilius, som de
anmärkningar riktats, hvilka af en eller annan blifvit framstälda
angående skaldernas — egentligen de episka diktarnes —
friheter i etymologien och syntaxen. Så har särskildt Köne
i sin skrift „Uber die Sprache der römischen Epiker11 (1840)
sökt framställa många friheter i ordformernas bruk såsom
tillkomna för meterns behof. Det bör emellertid vara klart
för hvarje språkkännare, att, om ock den bundna formen
måste hafva sina kraf och göra dem gällande på annat sätt
än den obundna, likväl ord, bildningar och uttryckssätt
skapade endast för meterns — eller hos de nyare för
rimmets skull — icke derigenom kunna ega hemul inom
språket. Tvärtom: allmänhetens språksinue eller språköra
är alltför ömtåligt att ej visa ifrån sig ordformer och
vändningar, som ej i och genom sig sjelfva hafva förmåga att vinna
tilträde till och bibehålla sig i publikens smak. Men
ord-konstnärns skicklighet visar sig just deri, att han väljer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
