Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
eller fogar sina ord så, att de kunna tillfredsställa denna
smak. Och i det afseendet var Virgilius en mästare. Hans
framställning var starkt retorisk och fann härigenom en
säker väg till den vid retoriska föredrag så vana litterära
romarpublikens öron. Men vid sina nybildningar måste han,
likasom hvarje skald, taga hänsyn till hvad språkets ande
kunde medgifva. Och härutinnan blef analogien naturligeu
bestämmande. I sjelfva verket spelar denna den vigtigaste
rollen vid språkets utveckling, och ur densamma förklaras
en mängd bildningar och bruk, hvilka småningom rotfäst
sig i språket. För det poetiska språkbruk, som håller på
att danas, blifver analogien inom prosan till hjelp och
ledning, hvaremot det en gång stadgade skaldespråket bjuder
efterkommande poeter på redan utsträckta analogier, hvilka
få tjena till förebilder för ytterligare nya ordfogningar och
sammanställningar.
Då vi nu skola i korthet angifva, huru Virgilius
beträffande bruket af pluralis anlitat språkets hjelpmedel och sökt
stöd i redan gängse uppfattningar, anmärka vi, att från
föregående skalder till honom i det afseende, hvarom nu är
fråga, finnes ett icke ringa afstånd. Hos comici är
pluralis-bruket i det hela föga utvidgadt utöfver hvad prosan
med-gifver, såsom ock naturligt är, eftersom språket hos dem
närmar sig det hvardagsliga uttrycksättet ock icke har eller
kan hafva hvad man skulle kunna kalla retorisk hållning.
Lucretius, ehuru djerf i många fall och delvis äfven i
fråga om pluralis, har dock ett vida mindre förråd af
poetiska pluralisformer än Virgilius, och i C atull i
jam-biska dikter äro — såsom fallet plägar vara i denna
versform — dylika pluraler mindre vanliga. Något talrikare äro
de i hans hexametriska qyäden, men icke i den grad som
hos Virgilius. Dennes samtida Ovidius har deremot en
rikare samling, i afseende å hvars beskaffenhet och
fördelning i olika grupper vår för tidigt bortgångne landsman
Samuel Gust. Cavallin gifvit kortfattade, men goda
anvisningar i sin skolupplaga af Ovidii Metamorphoser i urval.
I sjelfva verket finner man i de få rader, som häråt af
honom egnats, nästan lika god belysning af frågan som i
13*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
