Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ska skaldespråket benägenhet att låta det abstrakta begreppet
öfvergå til ett konkret. Här är icke stället att, ingå i en
vidlyftig undersökning af skilnaden emellan abstrakta och
konkreta substantiv, en skilnad, som i de grammatikaliska
läroböckerna icke är till fullo utredd. Jag anmärkar endast,
att det är egentligen genom pluralisbildningen, som det
abstrakta slår öfver i det konkreta. Hvad nu beträffar
utsträckningen af analogien i afseende på
pluralisbilcl-ningen hos abstrakta substantiv och andra, som vanligen
sakna pluralis, inses lätt, att språket icke låter tvinga sig,
utan upptager endast varsamt danade nybildningar. Om
man i svenskan skulle vilja skapa pluralisformer af alla
abstrakta substantiv, skulle utan tvifvel allmänhetens
språksinne uppresa sig deremot; så t. ex. i fråga om orden
kärlek, älskog, vrede, harm, mod, sömn, kyla, oro m. fl.,
hvar-till kunna läggas ämnesnamnen guld och silfver m. fl. Med
andra åter går sådant för sig, utan att örat deraf stötes;
jfr t. ex. dumhet, dumheter med blygsamhet, lösning med
läsning, jern med bly m. fl. Sak samma i latinet, ehuru
lättheten att bilda pluralis der är större i fråga om abstrakta.
Detta är dock ingalunda fallet i afseende på ämnesnamn;
ingen har någonsin tilltrott sig att säga aura, argenta, icke
ens ferra (ehuru aera), hvilket sista visar, att det icke är
metallens sällsynthet, som här är afgörande, något som
Reisig antagit for sannolikt.
De fall, i hvilka abstrakta i latinet förekomma i pluralis,
äro, kortfattadt, följande:
1) då man vill beteckna olika slag eller arter t. ex.
avaritiae, eonstantiae m. fl.;
2) då man vill utmärka särskilda
a) yttringar: insaniae yttringar af vansinne,
vansinniga handlingar m. fl.;
b) förekomst hos flere personer eller i flere
förhållanden (fall).
Kändt är, att latinet härutinnan skiljer sig vida från
svenskan. Jag behöfver här endast erinra om animi
mili-tum, ingenia liominum (hos Virgilius ingenia arvorum G. 2, 177)
Jfr Cic. de imperio Cn. Pompeii 5, 13: eius modi homines
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
