Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
maDiska språkens historia, för bedömmandet af deras inbördes
ställning, för den riktiga uppfattningen af en redan förut
allmänt känd, djupt ingripande germanisk ljudlag skall, såsom jag
hoppas, af det följande framgå.
Redan a-omljudets anhängare hafva framhållit, att icke e
— ej häller ja inom de nordiska språken — förekommer, «då
ett j eller ett ursprungligt i följer eller följt derefter» (så
Blomberg1), a. st. s. 14|, utan att här i i stället är att finna.
Men då dessa fatta i här såsom (relatift) ursprungligt, kvarstående
och af detta i eller j hindradt från att omljuda till e, visar sig,
om vi använda den Curtius-Mullenhoffska teorin — med hvilken
läran om a-omljudet helt og hållet faller — till förklaring af
denna iakttagelse rörande sambandet mellan i eller j och
föregående i icke e, rätta sammanhanget vara det, att e öfvergätt
till i på grund af inverkan af det följande j eller ursprungliga
i°-). En ny ljudlag måste altså införas i de germaniska språkens
grammatik ; det torde då vara på sin plats att taga i närmare
skärskådande de fall, då denna ljudlag gör sig gällande. Jag
tar härvid ljudförhållandeDa i fornnorskan till utgångspunkt.
Vid jämförelse i fno. mellan olika bildningar af en och
samma ordrot, innehållande ett på äldre gemensam-europäisk
ståndpunkt fiån a försvagadt e, skall det visa sig, att detta e
allmänt — med undantag af ett bestämdt fall, hvarom nedan —
öfvergått till i framför j eller omljud verkande i, men däremot
’) Då jag här flere gånger hänvisar till Blomberg såsom a-omljudets
anhängare, sker detta med särskild hänsyn till skandinaviske läsare. Det
är emellertid en skyldighet mot denne forskare att påpeka, att hans ofvan
s. 2 not. 1 anförda afhandling är skrifven innan Curtii kort förut
ut-gifna skrift var känd i Sverge.
Redan Jessen yttrar (a. st.): •/ — — endog med a efter, samt i i
Endelsen tilstæder Bevægelsen at naa til Yderpunctet lukket i«. — Helt
nyligen har äfven R. [1 e i n z e 1 i Oescliichte der Niederfräiikisclien
Geschäfts-sprache (i det följande angifven med NfrGS), Paderborn 1874, s. 51—52
(iExcurs uber die westyermanischen Vocale) omnämt inverkan af ■*’ der
Ablcitung", såsom i irdisk samt i i-stammarne, på föregående e såsom
sannolik. Däremot har han alldeles förbisett den motsvarande inverkan
af j, såsom visar sig s. 48, där exempel med aflednings-/ sammanblandas
med fall af helt annan natur.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
