Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i andra fall kvarslår eller brutits till ja (genom mellanstadierna
ea, ia). Så är förhållandet t. ex. med inf. liðja, subst. bi&ill,
jämförda med part. be&inn; så med verb. birgja, adj. birgr (st.
birgja-),birgiligr, subst. birgfrir (af ursprungligt ’birgiþa),
jämförda med bjarga*), björg (stam * berga-)] birJci, birkju-, birkja,
birkinn (jfr. med hänsyn till omljudet hœðinn, rœðinn, heppin),
jämförda med björk, bjarkar; birna (af äldre *birnja), birnir
(björnar), jmfda med (bera,) björn, bjarnar, (bersi); birti, birta
(subst. och verb. af äldre birtjan), birting jmfda med bjartr’,
brigði, brigzli, brigzl (jfr. œxl, eymsl), brig&a, (jð (af ’brigðja)
men bregða (st. vb.). Till bekräftande af ifrågavarande ljudlags
allmängiltighet torde det vara lämpligt att anlöra ett större
antal exempel. Så har fno .dirfa, fð ( — dirfja), dirfð I = * dir fip a),
dirfska (jfr. bemska, mælska) men djarfr; fi&ri men fjöðr
ýjaðrar; filla (=■ *fillja) men fell, fjall, fjälla; firðir, firzkr (jfr.
lernskr, mcelskr) men fjörðr, fjarðar; firra (= * firrja), ftrri
och firr (komp.), first (superi.), firring, firna (= firnja), firnari
*firnjari kompar. af en positiv stam firnja-, som saknas i
fno., men i got. återfinnes i fairneis)-) men fjarran, fjarri3),
’) Med birgja må särskildt bjargast jämföras, t. ex. bjargast vv) fœia.
!) firnjari skulle motsvara ett got. *fairnjoza. Af alpeis finnes visserligen
alpiza; men detta hindrar icke, att andra _?’a-stammar kunna halt
bildningen på 020 med samma frihet som rena a-stainmar. — Wi mm er
synes genom sin jämförelse mellan firnari och ndnari af ndinn (Fornnord
Forml. g 88, c, § 90) vilja antyda, att firnari är bildadt af ett firinn,
hvilket ej förefaller mig sannolikt.
3) I positiva adverb verkar i icke omljud, enär det motsvarar got. a\ så
fjarri = got. fairra, úti = got. uta, uppi = got. *upa (fhty. uffa, ufe,
u/jÆfGraff, I, 170), fs. uppa, (Tris.tipa, uppa, ags. uppe). Lengi är icke
något undantag härifrån. Ty detta ord är iclce, såsom det väl hittils
allmänt uppfattats, något positift adverb jämförligt med de föregående.
Jag ser i lengi en absolut begagnad kasusform af ett svagt femininum på
in = got. laggei. Ordet betyder där längd, utsträckning i rummet (det
förekommer i Efesierbrefvet 3, 18 till samman med braidei, hauhei och
diupei), hvarifrån i fno. betydelsen öfverflyttats till längd i tiden, liksom
redan i got. laggs, som där blott nytljas om tidsbestämningar. Betydelsen
blir då i fno. under en viss tidslängd. Härigenom får det fno. bruket att
konstruera lengi med genit. (lengi vetrar, lengi cefi, lengi dags) sin
naturliga förklaring. Likaså det svenska pd länge, där förbindelsen med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
