Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gottl. L. har ock allmänt formerna på -eri) må jämföras.
Bildningar på -eskja måste uppfattas på samma sätt som ’bandengja-,
så t. ex. manneskja, där vi än kunna i fno. bestämdt uppvisa e
(fsve. afvikande med i och omljud mœnniskia) = *mannäskja
af ett äldre mannaskja. [Got. mannislcs kan motsvara fno.
dubbelformer "mannask- (i *mannaskja) och *mannisk (i mensltr)
liksom got. maurgins motsvarar ett fno. *m.organn (i morgunn|
och *morginn (i myrginnI1); med got. sufflxalt i = fno. a kan
ock jämföras got. haubip = fno. *liafað (\höfuð)\. På samma
sätt måste forneskja vara = fornäskja af ett äldre ’forna sk ja
(fyrnska däremot är närmast utgånget från ett *fornislca); så
vidare vitneskja, hardneskja m. fl. — Jämför härmed adj. på -eskr,
-neskr (analogibildning): gotneskr, saxneskr, frakkneskr,
jarå-neskr.
I andra bildningar med e i afledningsstafvelsen framför
följande i måste detta e äfven uppfattas som ä2), d. v. s. som
i-omljud af a. Så i fangelsi, väl närmast utgånget af ett adj.
*fangall (Graff upptager ett fhty. adj. fangal, hvaraf
ubarfan-gali, f., usurpatio, samt verbet fangalon). Likaså i orden på
-endi, ofta med dubbelformer på -indi, eller endast till finnandes
under denna yngre form3); så hjggendi (och -indi) =
hyg-gändi, af det äldre äfven befintliga hyggjandi, där j skyddat a
från i-omljud liksom i fjandr\ likaså /lœgendi (-indi) af äldre
hœgjandi (fins i fsve.; af en grundform ’hógandi har väl
Homilie-bokens hogyndi (jfr. Gottl. Lagens hugundinn) utsått); sannendi
(och -indi) = sannändi (af sannandja-; fsve. sannind är en
’) Jfr. ock fsve. opin och ypin, nysve. öppen. Fhty. har of an, fs. opan, ags.
open ; men flns. epen med omljud (jfr. Uris. fella = fylla; ken === fno.
kyn; kessa = kyssa) liksom fsve., och äfven med en dubbel-(dialektisk)
form utan omljud opin (enligt Heyne, Kurze Laut- und Flexiondehre
der altgermanischen Dialecte, 2 Aufl. s. 66).
D. v. s. från o har öfvergången närmast skett till ä\ men delta ii har
säkerligen snart i afledningsändelser öfvergått till e. Jamför nedan om
utvecklingen å-e-i.
s) Om dubbelformerna -endi (= älst ändi) och -indi jfr. förra noten och
s. lä ii. 3.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
