Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
‘Das Verbum der griechischnn Sprache1 icke kunnat skrifvas så,
som det är skrifvet.
Då jag just var i begrepp att nedskrifva dessa rader,
bann upp till min aflägsna bygd ett arbete, som genom själfva
sin titel angifver sig som elt slags motstycke till del, som jag
här förclagit mig att behandla. Hetta arbete kallar sig ‘Das
altindische Verbum aus den Hymnen des Rigveda
seinem llaue nach dargestellt von B. Delbrflck. Halle
187 4’. Ehuru del uteslutande är egnadt åt fornindiskan och
det sålunda egentligen är mig hell och hållet främmande, synes
det dock lämpligt att, där en jämförelse mellan dessa båda
arbeten med fördel kan anställas, försöka en sådan, ehuru det
redan på förhand må sägas, att författaren är ytterst sparsam på
alla historiska undersökningar och egentligen endast lemnar en,
om ej fullständig, åtminstone särdeles utförlig och vetenskapligt
ordnad förteckning på alla verbalformer i Kigveda.
Sedan Curtius förklarat sig med verb mena ett mer eller
mindre \idt utgrenadt system af ordformer, hvilka alla äga
betydelse af verksamhet eller tillstånd (mit der Kraft der
Aus-sage ausgestattet), utgått från en stam och sammanhållas af en
betydelse, tager han en statistisk öfverblick öfver antalet
af former i ett sådant system. Antalet af grekiska verbalformer,
då så väl verbum finitum som verbalnomina tagas med i
räkningen, men alla fullkomligt lika former endast räknas en gång,
når del aktningsbjudande talet 507, under det att det latinska
verbet endast har att upvisa 143 enkla former och det goliska
verbet stannar vid 38. Sanskrit åter går i detta afseende vida
öfver grekiskan. Den bestämda summan är svår att upgifva, då
knappast något verb kan tänkas förekomma i alla bildningar af
tempora och modi, äldre och yngre, och vidare såsom kausativ,
desiderativ och intensiv, men man kan göra sig en föreställning
om det oerhörda antalet former, då Delbriick uplyser, att roten
har med sina fyra presensbildningar gifver 336 former af
verbum finitum i presens mot grekiskans G8.
Att denna formrikedom småningom upstått, är ett histo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
